Varför arbetar vi med Creative Commons i skolan?

Publicerat 2011-02-09 av Kristina Alexanderson

Jag inser att många lärare ställer sig den frågan, vad är nyttan, varför ska jag lära mina elever Creative Commons, vilka använder licenserna, spelar det någon roll.I mitt arbete på Webbstjärnan möter jag frågan ofta. Marie Anderssons elever ställer frågan i inlägget Öpedagogen | Vad är då meningen med … :

– Ja men …. det är inte säkert att andra elever och vuxna vet vad som gäller om de vill låna text, bild eller filmer från vår blogg. Alltså, de kanske bara tar utan att fråga eller hänvisa och vad är det då för mening med att vi vet vad som gäller och inte de?

Vad är meningen med att känna till, vara medveten och ha kunskap om upphovsrätt, Creative Commonslicensierat material och copyright? Ta dig en funderare och lär dig själv och dina elever om vad som gäller när du och de lånar material av andra.

Jag vad är meningen, och som ett svar kommer som ett brev på posten, eller heter det ett mejl i inboxen idag, eller kanske med en statusuppdatering på Facebook – kommer ett svar via Creative Commons som kanske kan hjälpa Marie och hennes elever, och alla andra lärare som undrar. Det är ett tips på en fantastisk webbplats Public Art Concepts som har underbara teckningar som alla sprids under Creative Commons (erkännande- dela lika/på samma villkor) och med följande argument:

The purpose of sharing these ideas is to encourage communication and collaboration to enhance the public space.

Genom att sprida idéer och dela dem är ett sätt att uppmuntra kommunikation, samtal och samarbete. Alla kanske inte kan det som Maries elever kan, men genom deras kunskaper och att de använder Creative Commons kan de uppmuntra och stödja kommunikation kring upphovsrätt och Creative Commons, men även kring lärande och de möjligheter som digitala verktyg kan ha i vår vardag.

En eller snarare tio bilder av Creative Commons

Publicerat 2010-11-28 av Jonas Bäckelin

Gästbloggare är den här gången Jens Rydén, som jag bjöd in efter att ha sett hans otroliga tolkning av Fotosöndags tema ”sharing is caring. Jens Rydén är fotograf, tecknare och grafisk designer, twittrare, bloggare och du kan läsa mer om honom på hans blogg och på flickr kan du såklart ta del av fler av hans bilder.

Kristina Alexanderson

Sharing is Caring

Jag deltar varje vecka i en härlig företeelse som heter Fotosöndag. En öppen grupp på Flickr för alla som tycker om att fotografera. Ett nytt tema presenteras varje vecka på tisdagar klockan 12.00. Temat i veckan som gick var Sharing is Caring och idén till det fick Maja Larsson, initiativtagare till Fotosöndag, genom sitt arbete med att Creative Commons-licensiera (CC) material på Riksantikvarieämbetet.

Man kan så klart tolka begreppet Sharing is Caring rakt upp och ner med den rena betydelsen. Jag valde dock att försöka sätta mig mer in i CC och att med en bild illustrera mina tankar om det. Kanske är jag lite ute och cyklar i vissa avseenden och tar tacksamt emot återkopplingar och synpunkter på det jag har skrivit.

Sharing is Caring av Jens Rydén CC (by, nc, nd)

Jag fick direkt en tanke om att jag ville försöka att illustrera CC och började att fundera kring det hela. Då det för mig var helt omöjligt, eller var det i tisdags i varje fall, att överblicka hela CC började jag att bryta ner det i mindre situationer. Funderade kring delar i CC och skapade i tankarna scener av mina tankar. Jag byggde rekvisita och initierade min sjuårige son i det hela eftersom jag ville låna LEGO-figurer av honom. Bilden i sin helhet kan tyckas ge ett rörigt intryck då den består av nio olika situationer. Jag tror inte att det är en bild som man gillar förrän man ger sig tid att i ett stort format studera den och försöka att tolka den. Jag valde av den anledningen att även ta enskilda bilder på varje situation och skriva en beskrivning på var och en för att på så sätt ge betraktaren en möjlighet att först betrakta den hela bilden och bilda sig en egen uppfattning och först där efter titta på delbilderna och ta del av mina tankar kring bildens olika beståndsdelar.

Delbilderna

The Pirates av Jens Rydén CC (by, nc, nd)

Jag tror att om man som kreatör t.ex fotograf, tecknare, skribent eller bloggare väljer att CC-licensiera en del av allt material man publicerar på Internet är det en större chans att människor respekterar dig för ditt arbete. Genom att dela med sig är kanske risken större att det material man vill behålla copyright på inte stjäls av så kallade pirater. Om kreatörens namn publiceras på ett korrekt sätt i sammanhanget då materialet återanvänds blir namnet känt för fler människor vilket i sin tur kan leda till beställningsjobb och försäljning av andra verk. Man delar med sig för att ge till andra och kan med stor sannolikhet få något tillbaka även om det inte är syftet. Kanske att CC-licensen gör en del pirater lite ledsna.

The Stupid Painter av Jens Rydén CC (by, nc, nd)

För mig som fotograf och tecknare med eget företag har jag en del tveksamheter på CC. Grundtanken är genial och ett bra försök att mer verklighetsanpassa upphovsrättsskyddat material till den digitala världen vi lever i idag. Systemet behöver dock utvecklas mer för att bättre passa förhållandet kommersiellt till kommersiellt. Den kommersiella verksamheten är ur ett företagarhänseende den mest intressanta, det är där man kan tjäna några kronor på sina verk. Jag vill självklart visa upp bra material, bra bilder och de vänder sig i ett marknadsföringsperspektiv definitivt mer till företag än till privatpersoner. Att då CC-licensiera verk så att den kommersiella världen kan använda det gratis och i sin tur tjäna pengar på det, underminerar lite av syftet att driva en egen verksamhet. Det är i det här hänseendet som min tveksamhet till CC infinner sig. Till ideella och icke kommersiella verksamheter tycker jag bara det är roligt ifall någon vill använda mina bilder. Det är smickrande. Men att ge bort till den kommersiella världen blir på sätt och vis som att gräva en grop åt sig själv.

Med The Stupid Painter ville jag åskådliggöra att man hamnar i ett hörn i en del av resonemanget kring CC. Målaren har målat in sig själv i ett hörn fast att det han målar saknar väggar och hörnor.

The Copyright av Jens Rydén CC (by, nc, nd)

När lagen om upphovsrätt en gång tillkom var den till för att ge upphovspersonen kontroll över hur verket används. Ett sätt att hantera spridningen och användandet av ett verk. Ett för den tiden bra system. I och med Internet och den digitala världen faller väldigt mycket av den gamla lagstiftningen pladask då den inte alls är anpassad efter den verklighet vi lever i idag. Det är nu ett ganska klumpigt system som på många sätt försvårar det syfte lagen en gång hade för att underlätta för upphovsperson. Med The Copyright ville jag förmedla att lagen om upphovsrätt har krackelerat. Att material läcker på ett felaktigt sätt. Lagen måste ses över och anpassas mer efter verkligheten. Det är direkt korkat att hålla fast i gamla maktstrukturer som tillkommit i en tid med helt andra förutsättningar än vad som råder nu.

The Miners av Jens Rydén CC (by, nc, nd)

Kärnpunkterna i lagen om upphovsrätt måste plockas ur den gamla lagstiftningen och placeras in i ett nytt sammanhang som är bättre anpassat efter de villkor som råder idag och vår digitala värld. Creative Commons är ett sätt att åter ge kontrollen till upphovspersonen men kanske att det systemet inte är tillräckligt hållbart som en lagstiftning. Med The Miners ville jag visa hur gruvarbetare ger sig ner i den mörka djupa grotta som den gamla lagen kanske kan liknas vid, för att hitta kärnpunkterna och plocka ut dem.

The Hand Over av Jens Rydén CC (by, nc, nd)

Gruvarbetarna arbetar i mörka grottor under jorden. Lite hemligt och insynsskyddat. Som gamla maktstrukturer. Kärnpunkterna måste överlämnas till människor som arbetar synligt i dagsljus. Människor i den synbara verkligheten. Med The Hand Over ville jag illustrera hur en sorts arbetare överlämnar en kärnpunkt till en annan sorts arbetare. Jag valde en LEGO-gubbe med hjälm för att förstärka känslan av att själva överlämnandet inte är helt riskfritt.

The Stamp Guy av Jens Rydén CC (by, nc, nd)

För en människa som saknar kreativ ådra och inte ens med bästa vilja kan skapa den bild eller text som personen vill ha till ett arbete är CC-licensierat material som en skänk från ovan. En kreatör ger av sina verk. Ger för givandets skull för att glädja en annan människa. Ren kärlek. Glädje. Tänk sen att ett verk kan sättas in i ett nytt sammanhang och ge mer tyngd och omfång till detta. En citerad text i en artikel ger artikeln ett mycket större djup. Den blir mer läsvärd, lärande och intressant. En bild kan användas som en illustration eller som en del i ett nytt verk beroende på vilken typ av CC-licens som angivits. Min tanke med The Stamp Guy var att åskådliggöra den kärlekshandling som det på sätt och vis ligger i att dela med sig.

The Construction Worker and the Boss av Jens Rydén CC (by, nc, nd)

Att CC för mig består av en del tveksamheter visade jag med The Stupid Painter men ville förtydliga det med en konstruktionsarbetare och en bas som kallar in mer hjälp med bygget.

The Team of Designers av Jens Rydén CC (by, nc, nd)

Bakom varje struktur finns ett team av konstruktörer som planerar, beräknar och ritar. Som maskiningenjör i grunden vet jag att ritningar och planer sällan är i ett sådant skick att de inte behöver bearbetas, utvecklas och i vissa hänseenden omarbetas. Det är mer en regel än ett undantag att en produkt fortsätter att utvecklas även efter det att den har lanserats på marknaden. Med The Team of Designers ville jag åskådliggöra att man fortsätter med utvecklingsarbetet av CC under det att produkten, om man nu kan kalla den så, är lanserad och i full färd med att implementeras i upphovspersoners medvetande. Konstruktörsteamet diskuterar den vidare utvecklingen av Creative Commons parallellt med lagen om upphovsrätt eller om båda systemen ska skrotas till förmån för ett nytt och ännu bättre system.

**************

Bilden liksom samtliga delbilder är fria att använda som de är i ett icke kommersiellt sammanhang. Kanske att de kan fungera som illustrationer för att undervisa eller föreläsa om Creative Commons. Jag blir verkligen glad om de kommer till användning. Skicka gärna e-brev till mig med synpunkter på bilderna.

Världen stannar inte. Utvecklingen stagnerar aldrig. Creative Commons tar lagen om upphovsrätt flera steg närmare den verklighet som vi alla idag lever i och älskar.

Du kreatör, ge en del av din gränslösa kärlek till världen och du ska se att världen kommer att krama dig.

ET Christ Superstar av Jens Rydén CC (by, nc, nd)

Jens Rydén

Hur gör du, när du vill använda CC-verk i en presentation?

Publicerat 2010-11-22 av Kristina Alexanderson

I fredags fick jag via twitter frågan från Petter Bergenstråhle om hur man ska göra erkännande enligt Creative Commons. Han var osäker och undrade om sin presentation Dilemman. Sedan ägnade jag helgen åt Geek Girls och frågan kom igen, hur gör man?

Jag har skrivit om erkännande tidigare och det har även Mathias gjort, men jag upprepar det igen för att försöka vara tydlig samt förklara vad som gäller helt enkelt, och ge tips om hur du kan göra.

CC button av Kristina Alexanderson CC (by)

I mina presentationer brukar jag lägga erkännandet i anteckningsdelen och i slutet av presentationen sätta en sammanfattande text om var bilderna går att hitta och att själva erkännande för varje, specifik bild ligger under respektive bild. Bilden brukar ha följande innehåll:

Var bilderna är hämtade (ofta http://flickr.com)
Att alla erkännanden finns under respektive bild
Att presentationen i sin helhet är licensierad under Creative Commons (erkännande, ickekommersiellt, dela lika)

Det är ett sätt ett annat sätt att sammanfatta erkännandena är att göra som Betrand S Fridell gjort i sin film om Upphovrätt och Creative Commons. Han har valt att lägga alla titlar i slutet av presentation samt berätta att alla bilder är licensierade under samma licens CC (by, nc, sa). Så kan man göra vid en presentation också.

Det finns som vanligt inte ett rätt utan många möjliga rätt men i CC licenserna står det under vilka villkor du har rätt att sprida verket vidare.

Och när du använder bilder, musik, rörlig film som är licensierad under Creative Commons ska du ange följande:

Ange titeln på verket, namnet på texten, inlägget, boken, bilden, filmen, musikstycket.
Ange upphovsmannens namn eller alias
Ange licensen så att det framgår vilken licens som gäller för bilden
Och om det går lägg med en länk till skaparen, till licensen

Så om jag använder en bild som ligger under Creative Commons som följande bild av Maria Gustafsson så ser det ut enligt följande:

Trappa av Maria Gustafsson alias MikuMaria CC (by, nc, sa)

Titeln länkad – upphovsmannens namn eller hans/hennes alias länkad – CC (licens med förkortningar) länkad

Varför behöver man ange allt det här?

Jo, för att ett grundläggande villkor är att jag som upphovsman har rätt att bli erkänd alltså ska han/hon bli namngiven tillsammans med sitt verk.

Att ange licensen, är ett villkor för att det ska framgå under vilka förutsättningar som du och andra efter dig får sprida verket. I den enkla texten för att det är lite tydligare där i sista stycket står det:

Notice — Vid all återanvändning och distribution måste du informera om licensvillkoren som gäller för verket. Det bästa sättet att göra detta är genom en länk till den här webbsidan.

Det enklaste sättet att sammanfatta licensens villkor är genom att använda förkortningarna

by -för erkännande
nc (NonCommercial) -för icke kommersiellt
sa (ShareAlike) -för dela lika
nd (NoDerivatives) – för inga bearbetningar

Så gör du när du använder verk som är licensierade under Creative Commons, och om du vill sprida det vidare. Så prova du med…

Tobias Björkgren berättar om sina erfarenheter av Creative Commons

Publicerat 2010-11-15 av Kristina Alexanderson

Vi på Creative Commons vill gärna uppmuntra fler konstnärliga yrkesverksamma att undersöka Creative Commons och de möjligheter som licenserna kan innebär för spridning. Idag har vi en intervju med Tobias Björkgren som på heltid arbetar som frilansfotograf och som berättar om sina erfarenheter av Creative Commons.

Tobias Tobias av Kristina Alexanderson CC (by, nc, sa)

Vem är Tobias Björkgren?

Jag är en skånepojk som pluggat i Linköping under två år avbröt studierna och blev aktiv i studentkåren, efter det spenderade jag ett år i Piratpartiets ungdomsförbund Ung Pirat och sedan i april i år arbetar jag heltid som frilansfotograf och är ideell bildredaktör för makthavare.se

Creative Commons, vad är det för dig?

Det är ett sätt för konstnärer och professionella att på ett nyanserat sätt dela med sig av sina verk. Jag kan själv välja hur jag vill att man ska kunna använda varje enskild bild jag publicerar.

I din yrkesvardag, hur använder du Creative Commons då?

Oftast så vill kunderna jag arbetar med ha ensamrätt på materialet men då och då kommer det in uppdrag där jag rekommenderar att man använder sig av creative commons.

Ett problem som fotografer ofta återkommer till är frågan om villkoret Icke kommersiell? Det ses vanligtvis som ett problem, hur upplever du det villkoret?

Jag publicerar ofta mina bilder i licensen för icke kommersiellt bruk, detta främst för att jag gärna vill att man för en dialog med mig när man vill använda bilderna i sammanhang som gränsar till eller är rent kommersiella. Självklart finns det de personer som väljer att använda bilderna ändå och beroende på sammanhang så kan jag då välja ifall jag vill skicka en faktura, eller bara be de att skriva dit mitt namn samt länka till min webbplats. Ofta är det redaktioner som fått tag på lågupplösta varianter och då kan jag leverera bilder i bättre upplösning.

Hur spritt är Creative Commons, enligt din uppfattning?

Det beror på vilka kretsar man pratar med. I sociala medier vet många att Creative Commons finns, men mer sällan skillnaderna i licenserna och vad som är kommersiellt och icke kommersiellt. I affärsvärlden bland revisionsbyråer, industrier och småföretagare kan det vara som så att man knappt känner till vanlig upphovsrätt

Vilka är dina råd till de som tvekar?

Våga testa. Creative Commons möjliggör en större spridning av dina verk, se till att utnyttja detta.Du kan börja med att använda licenserna för privata bilder. Man behöver inte lägga upp bilder i maxupplösning. Själv så lägger jag nästan aldrig upp bilder större än 1024 x 1024 pixlar. Se till att du publicerar kontaktuppgifter vid varje bild så att potentiella arbetsgivare kan kontakta dig.

Sist men inte minst var alltid hövlig när du går in i en diskussion med personer som har använt dina bilder på ett felaktigt sätt, erbjud bra lösningar för framtida bruk och tänk på att sharing is caring.

Vill du ta del av Tobias Björkgrens foton på nätet så finns det mer att ta del på hans webbplats Tobias Björkgren media, eller på hans flickr tbjorkgren.

Ju mer vi delar desto mer får vi tillbaka

Publicerat 2010-10-18 av Jonas Bäckelin

Dagens gästinlägg kommer från Cecilia Bengtsson som är skolbibliotekssamordnare i Ekerö kommun.

En aktiv nätnärvaro ger behov av kunskaper inom creative commons och ju mer vi delar med oss desto mer får vi tillbaka!

Jag använder dagligen sociala medier på olika sätt. Jag bloggar, twittrar, är på facebook, flickr och kollar på youtube med mera. Jag kommenterar, läser, tar intryck, skriver blogginlägg, infogar bilder och är en interagerare på webben. För mina elever så är deras webbnärvaro också påtaglig på fritiden och i undervisningen.

I allt detta användande och deltagande blir behoven av kunskaper inom, källkritik, upphovsrätt och creative commons påtagliga.

I min ryggsäck har jag med mig grundkunskaper i källkritik, informationssökningsprocesser och i viss mån upphovsrätt. När jag rannsakar mig själv och tänker efter om jag själv har de kunskaper som behövs och krävs i dagens informationssamhälle så blir mitt svar att jag inte känner mig så rustad som jag borde vara.

För ett par veckor sedan bestämde jag mig för att erhålla de pusselbitar som jag tycker mig saknar och jag valde att fokusera på ett par saker.

Jag kommer att delta på.se|Webbstjärnan kurs om Källkritik, upphovsrätt och licenser på nätet den 18 november.

Tillsammans med mina skolbibliotekskollegor i Ekerö kommun kommer vi att genomföra två interna workshops om källkritik, upphovsrätt och informationskompetens för att lära av varandra och delge tips och idéer till varandra.

Den tredje saken som jag bestämde mig för att genomföra är att jag har gjort min egen blogg till en cc-blogg. Det innebär att jag har en licens på min blogg där det står ”Cecilia Bengtsson blogg is licensed under a Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika” Det innebär att jag delar med mig av innehållet på bloggen. Vem som helst får använda materialet och till och med göra om text och bilder men inte i kommersiella syften och jag vill ha ett erkännande eller med andra ord ett tack från den som använt mitt material. Jag vill helt enkelt dela med mig och att andra ska kunna använda sig av mina erfarenheter. Anne-Marie Körling skriver att sharing is caring, jag nickar och instämmer.

För att få kunskaper om creative commons har jag bland annat läst ”Upphovsrättsguiden” från Skolverket. Jag följer också regelbundet bloggen http://www.creativecommons.se/ Gillar till exempel filmerna där Mathias Klang förklarar och berättar mer om creative commons.

Kulturen att dela med sig tilltalar mig mycket. Jag vet att det finns så otroligt mycket att lära av varandra och genom att ge så får jag mycket tillbaka. Att göra min blogg till en by-nc-sa blogg är därför lika mycket en bildningsresa som en inställning för mig.

Cecilia Bengtsson, skolbibliotekssamordnare i Ekerö kommun

Najs! Men har du tillstånd?

Publicerat 2010-09-21 av Jonas Bäckelin

Gunilla Walsh är lärare i Fisksätraskolan i Nacka, där hon tillsammans med sin klass, dåvarande 5SE och kollegan Pirkko Holappa gjorde en webbplats om alla länder i Europa. Gunilla berättar i sitt gästinlägg här på Creative Commons hur hon tillsammans med sina elever arbetade för att lära eleverna hur de kan använda bilder och annat material på nätet som ligger under Creative Commons.

I fjol deltog min klass och jag i Webbstjärnans spännande tävling om webbpublicering. Vårt tävlingsbidrag var en webbplats om Europa. En stor del av arbetet kom därför att handla om bilder; sådana som vi fotograferat själva, scannade teckningar, samt bilder från nätet som illustrerade och kompletterade våra texter.

Bilder från en plats förenklade

Eftersom utbudet på nätet är så stort förstod vi ganska snart, att vi var tvungna att sätta vissa ramar för att ro i land vårt projekt. Vi bestämde oss för att dels använda våra egna bilder, men att ytterligare bilder skulle hämtas från ett ställe. Vi valde Wikimedia Commons, eftersom det där finns massor av bilder med geografisk anknytning.

Creative Commons

Vi försökte sätta oss in i vilka krav som ställs på den som vill publicera någon annans bilder på nätet, vad alla Creative Commons symboler och licenser innebar. Till en början gav sig barnen ut på jakt efter bilder som var upplagda utan några som helst förpliktelser. Detta var symbolen de spanade efter:

Stönanden och suckanden hördes i klassrummet… Snart insåg alla att de bilderna var sällsynta. De flesta bilderna krävde minst att fotografens namn skulle publiceras, dvs det som kallas ”attribution”. En länk till den licens som bilden var upplagd under skulle även den oftast finnas i anslutning till bilden.

Dokumentation av bildfynden

För att hålla ordning på bildfynden skulle de dokumenteras. Barnen skulle

kopiera adressen till bilden
ange fotografens namn om det krävdes – attribution
kopiera adressen till en eventuell licens

Allt detta för att underlätta när bilderna väl skulle hämtas in på webbsidorna. Listan skulle även meilas till lärarna. Så här kunde det se ut:

Barnen fick nya insikter

Under denna resa fanns det några speciella ögonblick som jag gärna berättar om. Roliga stunder när jag insåg att barnen börjat tillägna sig hur hanterandet av bilder skulle gå till.

Ett sådant tillfälle var när följande dök upp i vår klasswiki:

Bilden är skapad av Jonas Cherkani

”Marockansk copyright”, sa Jonas när jag uppmärksammade det.

En annan gång hade ett av barnen kommenterat kompisens arbete. Se blogginlägget som Pirkko Holappa, skolans It-ansvarige, gjorde under den här perioden

Någon har lagt ut en sida med bilder. Fröken har tjatat om copyright och Wikimedia commons så det borde vara klart i deras digitala medvetande vilka bilder man får hämta från nätet och använda i klassens wiki. Och det finns kontroll… Glädjen bubblar upp när man läser hur en 11-åring kommenterar på kompisens wikiarbete. ”Najs! Men har du tillstånd?” …

Bilder förhöjer läsupplevelsen

Texter utan bilder kan för mig emellanåt vara mindre intressanta, medan jag gärna återvänder till sidor som är fint illustrerade. Det var den förhöjda effekten som bilder ger, som jag ville att mina elever skulle uppleva när vi arbetade med vår webbplats. Nu efteråt, när projektet är slutfört, tycker jag att det var oerhört roligt och lärorikt att göra detta tillsammans med dem. Det var inte helt okomplicerat, men väl värt mödan! Förhoppningsvis kommer de att ha mycken glädje av sin kunskap i framtiden när de fortsätter med att publicera sina arbeten på webben!!

Tack Webbstjärnan för att ni satte fart på oss!

/Gunilla Walsh, klasslärare på Fisksätraskolan i Nacka.

Adressen till vår webbplats om Europa

http://fiskis5an.se/

Låt inte teknikens potential gå förlorad

Publicerat 2010-09-07 av Jonas Bäckelin

Det här inlägget är en återpublicering av ett av Mathias Klangs gästinlägg Vem tänker på skolan och biblioteken som publicerades på Stjärnkikarna den 18 november 2009. Ett av de bästa inlägg jag har läst om varför Creative Commons behövs.

Kristina Alexanderson 2010-09-07

***

Det finns en fantastisk film på YouTube av antropologen Michael Wesch Web 2.0 … The Machine is Us/ing Us. På mindre än fem minuter fångar hur vi har gått från tryckt media, till webben, till sociala medier. Från att vara kulturkonsumenter till att bli producenter i den största dialogen någonsin. En förändring som faktiskt har potential att förändra ALLT.

Detta är stora ord och ni har säkert hört det förut. Ni är kanske, som jag, lätt cyniska och tänker att det inget nytt under solen, och varför ska människor alltid överdriva betydelsen av ny teknologi?

Anledning till er skepsis är antagligen att ni är för nära sanningen. Det är därför kan ni sitta med laptop i knät, mobilen i fickan och samtidigt vara teknikskeptiker. Ni är inte de första…

Ny teknologi skapar en ny ordning

I Viktor Hugo’s fantastiska roman Ringaren i Notre Dame från 1831 finns en ödesmättad scen där ärkediakon Frollo tittar ut på katedralen från sitt tjänsterum. Hugo skriver:

”…the archdeacon gazed at the gigantic edifice for some time in silence, then extending his right hand, with a sigh, towards the printed book which lay open on the table, and his left towards Notre-Dame, and turning a sad glance from the book to the church,–”Alas,” he said, ”this will kill that.”…”

Hugo förstod och ville förklara att ny teknologi ersätter en gammal ordning. Kyrkan (den gamla ordningen) en maktbyggnad av sten som inte skulle kunna stå emot boken (det tryckta ordet (det fria ordet)). Men samtidigt som Hugo förstod detta så missade han, eller valde att inte se, att teknikutvecklingen fortsatte efter boken. Han deltog aktivt i bygget av upphovsrätten baserat på en analog verklighet. Samma system som vi nu försöker pressa in i vår digitala värld.

Ett arv från den analoga världen

Upphovsrättens har sin grund ligger i den analoga världen. Den har sina rötter i en värld där kopiering var tekniskt svårt, dyrt och ibland nästintill omöjligt. En värld där det fanns klara skillnader mellan original och kopia. I en värld som lägger ett enormt värde i ett original men inget värde till en kopia som föreställer samma sak.

Genom upphovsrätten skapades ett system som gav ensamrätter till skaparen. De förhindrade andra från att använda verk utan lov. För att mildra detta skapades undantag och system som gjorde att skolor och samhälle kunde på ett enklare sätt använda verken och bedriva undervisning på ett vettigt sätt.

I denna analoga värld var upphovsrätten inte hotad eftersom det var svårt eller omöjligt att göra intrång i andras rättigheter. Men inget varar för evigt och teknikutvecklingen rullade långsamt vidare. I och med teknologiutvecklingen gick kostnaden för att tillverka kopior (nästintill identiska eller identiska) gick ner, kostnader för utrustningen gick ner, kostnader för kommunikation gick ner, datorkapacitet och datakraft gick upp.

Skolan drabbas hårdast

Teknologiutvecklingen har suddat ut skillnaden mellan original/kopia. Idag har vi tagit bort de spärrar tid/geografi utgjorde för kommunikation. Vi har skapat en värld där flerparten kan delta i skapande av den gemensamma kulturen. Och det gör vi som aldrig förr. Vi skriver, filmar, facebookar, tar bilder, skapar musik… kort sagt ingår vi i en dialog som skapar samhället. Men nu när vi har fått verktygen för att kunna delta riskerar vi att förhindras genom en allt starkare upphovsrätt. För varje teknisk spärr som faller finns ett intresse att skapa artificiella juridiska hinder istället… men varför?

Måste inte samhällsnyttan av dialogen, delaktigheten och lärandet ha företräde framför den enskildes absoluta ägande? Om vi förlorar möjligheten att använda teknikens verktyg kommer endast den laglydiga delen av samhället skadas… den offentliga delen kommer att skadas. Och skolan kommer att drabbas hårdast genom misslyckade kommunikationsförsök och bristande relevans till barn och ungdomars vardag och framtid.

I ett samhälle där vi alla deltar i ”den största dialogen, utbytet av erfarenheter, kunskaper, bilder etc. någonsin där måste också upphovsrätten reformeras, och anpassas till den teknologi som är en del av vår vardag. Men så har inte skett, utan i stället sker det åtstramningar och debatten handlar om pirater, och intrång, varför är det så? Jo, för att förhindra missbruk av det upphovsrättsliga systemet. Idén är att när de fysiska spärrarna försvinner behövs juridiska spärrar. Det som blir tekniskt möjligt blir juridiskt fel.

Vem tänker på skolan och biblioteken?

Världen fokuserar på pirater, men vem tänker på skolan och biblioteken? Vem tänker på oss som skall kommunicera med en generation som är födda med webben ”i blodet”.

Lärare kommunicerar över generationsgränser. Illusionen är att det är vi som kan som skall hjälpa de som inte kan förstå, lära, mogna, växa… tänka. Men att kommunicera med barn och ungdomar utan den infrastruktur som de är vana vid är att sätta allt för stora hinder i vägen för lärandet. Det är ett missbruk av den potential som tekniken erbjuder.

Det går inte att på ett enkelt sätt reformera upphovsrätten i tid, för teknologin är redan här. Skolor och skapare behöver kunna använda tekniken nu. Fram till att balansen återställs behövs olika lösningar och en sådan lösning handlar om att använda sig av licenser. Det största licenssystemet idag heter Creative Commons (CC).

Eftersom CC hjälper de som skapar upphovsrättsligt skyddat material att dela med sig så finns det nu enorma mängder med texter, bilder, filmer mm som lärare kan använda i sin utbildning utan att behöva oroa sig över att de gör något fel eller riskerar att bryta mot upphovsrätten. Ett exempel är just Weschs film. Det handlar inte om att överge upphovsrätten utan att finna ett sätt där teknikens potential inte går förlorad för de som vill använda den.

—

En liten not

Hugo var enormt aktiv inom den internationella upphovsrättsliga diskussionen (Läs gärna Eva Hemmung Wirténs fantastiska bok No Trespassing) och därmed är han en nyckelfigur i det som är ett av vår tids mest omdiskuterade problem tillföljd av teknologi utvecklingen.

Creative Commons ett hemligt sällskap eller en genväg till bilder

Publicerat 2010-08-30 av Jonas Bäckelin

Dagens gästbloggare är Rebecka Gustafson, nybliven student från samhällsvetenskapligt program på Enskilda Gymnasiet, berättar i sitt gästinlägg om historien hur Creative Commons blir hennes genväg till att hitta bilder till Webbstjärnan webbplats.

—

Bev’s Grrday Cupcakes by abakedcreation CC (by, nc, nd)

En hemsida är ingenting utan innehåll. Jaha tänker vissa och skriver lite text. Men på internet är en text inte mycket utan bilder, utan något som fångar besökarens uppmärksamhet och håller blicken kvar tillräckligt länge för att upptäcka texten.

Under sommaren har jag jobbat med att förnya en hemsida och en av mina uppgifter har varit att hitta bilder att komplettera texterna med. Men inte vilka bilder som helst, vi skulle använda bilder licenserade under Creative Commons.

Till en början var jag föga imponerad. Det var jobbigt att leta sig igenom Flickr:s aldrig sinande utbud utan att garanteras ens ett par användbara bilder. Det var omständigt att skriva erkännanden, hålla reda på vilken förkortning som hör till vilken licens och att slutligen länka all information tillbaka till källan. Jag kände hur mitt tålamod minskade i takt med de sidor med bilder jag betade av.

Relatera till bilden

Men så kom vändningen, den ni visste skulle komma för annars skulle jag aldrig skriva den här texten. Någonstans bland alla ratade bilder började jag hitta bra bilder, bilder med ett budskap. Och egentligen behövde budskapet inte vara särskilt sammankopplat med texten bilden skulle placeras med. Det viktiga var att bilden skapade ett intresse hos mottagaren.

De flesta människor som ser en text tillsammans med en bild tror automatiskt att dessa två element har något gemensamt – och skapar då själv en gemensam nämnare även om den från början inte är självklar. Så trots att jag bara valde en bild för att den var ”fin” och inte hade så mycket mer tanke bakom det hela, så kommer någon annan ändå göra en ganska logisk koppling mellan bild och text.

Kärlek, frihet och attribut

Insikten att bilderna inte behöver vara relevanta så länge de är intressanta fick mig att sluta söka på ord som ”Skolor” och ”barn” och istället söka på begrepp som FRIHET och KÄRLEK. Vill man göra det hela extra spännande kan man dessutom välja ”Interesting” istället för ”Relevant” i vänstra hörnet på Flickr.

I samma veva började jag även lära mig licenser och förkortningar vilket gjorde det lättare att göra erkännanden (Det tar fortfarande tid, men det hör till. Antingen lägger man ner tid på att skriva attribut eller så är man utan bild. Ett enkelt val). Jag hade kommit över den berömda tröskeln, sett slutet av tunneln, lärt mig cykla. Ja, ni fattar.

Bilden leder till texten

Nu är Creative Commons ett hemligt sällskap, som jag fått tillgång till, en genväg till bilder. Det är underbart att inte behöva oroa sig för Upphovsrätt och tillstånd hit och dit. Det är underbart att kunna ge texter på nätet en ny dimension i form av bilder. Men det allra bästa just nu är min senaste upptäckt på Flickr. Nämligen användaren ”abakedcreation” och bilderna på hennes fantastiska cupcakes. Jag kan inte sluta titta på dem och vill allra helst använda ALLA till hemsidan, som jag jobbar med.

Och jag tänker i min egen lilla enfaldiga värld att om jag inte kan sluta titta på dessa bilder – ja då gäller det alla andra också. Och om man vill stanna på sajten för att bilderna är fina kanske man passar på att läsa texterna också.

Tips!

-Gör koncept av dina bilder. Hittar du en användare som har bilder du gillar licenserade under CC – använd flera av dessa bilder och skapa en röd tråd. Kristina Alexanderson gör exempelvis det i sina powerpoints om webben i skolan. Det skapar ett större sammanhang och därmed ett intresse för något mer än själva innehållet.

-Think outside the box. Använd inte självklara ord när du söker efter bilder på Flickr – sök istället på bredare begrepp som ger mottagaren större möjlighet att associera och relatera. Tänk symboler och liknelser hellre än illustrationer.

-Du kommer sällan hitta det du letar efter, men har du tålamod kommer du förmodligen hitta något mycket bättre.

Tips för dig som vill använda CC-bilder

Publicerat 2010-08-23 av Jonas Bäckelin

Dagens gästbloggare är Johan Carlström, som jobbar till vardags på Riksantikvarieämbetet med verksamhetsutveckling, K-samsök och Kringla och twittrar som sig själv på @carlstr.

NMA.0028732 by Nordiska museet Foto KW Gullers

Jag kom i kontakt med Creative Commons-licenser första gången kring 2007 och har med intresse följt utvecklingen. I år tycker jag att det har lossnat ordentligt, både gällande medvetenheten kring CC och konkreta exempel. Utgår jag ifrån min egen bransch, kulturarvsbranschen (där bl a musser, bibliotek och arkiv ingår) så händer det en hel del, det kommer fler och fler konkreta exempel och flera är på gång. Institutionerna sitter på en guldgruva och vi har allt att vinna på att tillgängliggöra detta material och uppmuntra till återanvändning på ett tydligt sätt. Att Creative Commons dessutom, likt internet, är globalt är såklart även positivt.

Även min egen arbetsgivare, Riksantikvarieämbetet, jobbar internt med frågorna vilket har resulterat i en ny intern bildpolic y som kommer att implementeras under hösten/vintern.

Några exempel

Historiska museet har märkt upp alla sina bilder med Creative Commons och Nordiska museet har lagt ut äldre bildmaterial under olika varianter av CC på Flickr (dock ej inom ramen för Flickr Commons *).

Idag finns ingen möjlighet att märka upp material med utgången skyddstid i Flickr (Flickr Commons undantaget) och Nordiska har i dessa fall valt CC Erkännande. Kanske inte den ultimata lösningen (CC förutsätter som bekant att materialet faller inom upphovsrätten) men i o m att de valt den mest fria CC-licensen så är det så nära man kan komma idag. Förhoppningsvis kommer CCs nya Public Domain Mark att underlätta och förhoppningsvis kommer även Flickr m fl att stödja denna.

CC och jag

För egen del så sträcker sig mitt användande av CC till att jag märker upp mina bilder på Flickr med olika licenser. Jag använder generellt Erkännande-IckeKommersiell, jag tycker att DelaLika och IngaBearbetningar är för krångliga för den som vill använda mina bilder. Även IckeKommersiell väcker en del frågor och förklaringen till mitt val är att jag lägger ner en del tid på att komponera och bearbeta bilderna och vill du tjäna pengar på dem så får du fråga först. Detta kan dock komma att förändras, detta är en process för mig med. 🙂

Jag är även en flitig användare av CC-bilder på jobbets bloggar (K-blogg och K-samsöks blogg) och är alltid noggrann med att länka tillbaka till källan om möjligt. Dels för att uppmärksamma upphovsmannen att bilder används (förutsatt att någon klickar på länken), och dels för att underlätta för användaren att hitta flera bilder av samma fotograf.

Man kan ha en viss förståelse för att man inte vill eller orkar leta rätt länkar, licenser osv att lägga in på rätt ställe, kanske skriver man bara ”foto licensierat under Creative Commons” el dyl. Detta är tråkigt, dels för att upphovsmannen inte får cred, dels för att det omöjliggör vidare återanvändning av bilden i o m att man inte vet vilken licens som gäller. Det finns dock sätt som förenklar det hela…

Dagens länktips

Använder man bilder från Flickr samt ett CMS med möjlighet att lägga in HTML (t ex WordPress) så finns det ett bra tredjepartsverktyg som heter ImageCodr (tack @Dr_PO för tipset) som skapar HTML-kod utifrån en länk till en bilds Flickr-sida med licens, fotograf och länkar. Toppenbra! 🙂 Jag önskar att det fanns något liknande för Wikimedia Commons-material, eller det kanske finns?

Det kommer att bli en intressant höst, det är jag övertygad om.

—

*Flickr Commons är en del av Flickr där institutioner kan ladda upp foton där skyddstiden har gått ut eller där man avsäger sig rättigheterna till materialet. Riksantikvarieämbetet bidrar med bilder sedan mars 2009.

Creative Commons Sverige

Kategoriarkiv: CC-användning