Hur erkänner du fotografen korrekt vid CC-licensierade bilder?

Det är en av de vanligaste frågorna som vi får om hur man gör för att erkänna upphovsmannen till Creative Commons licensierade material. I nedanstående infografik från foter ges en överblick över Creative Commons licenserna samt hur man gör för att erkänna fotografen korrekt.

När jag tittar igenom den så tycker jag det är skrämmande statisk som presenteras att 90% av alla CC-licensierade bilder har inget erkännande alls, och att 99% inte har ett korrekt erkännande. Så svårt är det inte 🙂

Vi på .SE har dessutom gjort en kortfilm som finns på Youtube på svenska som berättar samma sak, kort och gott, illustrerad av @entapir.

Foter.com_infographic_CC

Creative Commons är mitt sätt att göra mitt tidsfördriv lite nyttigt

Jag fotograferar en del, det gör att i mitt närverk finns en rad fotografer som jag beundrar och följer. En av dessa är Sigfrid Lundberg som är en passionerad fotograf, som ständigt uppdaterar sitt flöde med nya bilder och nya infallsvinklar på vår vardag. Sigfrid har dessutom valt att dela sina bilder under en Creative Commons licens och därför frågade jag honom om jag fick intervjua honom för vår blogg. Till min stora lycka sa han ja…

Berätta lite kort om dig själv, vem är du?

Jag är forskare och utvecklare, och det har jag varit hela mitt yrkesverksamma liv så här långt. Ursprungligen är jag biolog; docent i teoretisk ekologi vid Lunds universitet. 1994 började jag intressera mig för Internet och nätburen information. 1995 blev jag docent och därefter drog jag konsekvensen av mitt nya intresse och bytte karriär och blev mjukvaruutvecklare vid NetLab, som var utvecklingsavdelningen vid Lunds universitetsbibliotek. Nu är mina specialiteter sökmaskiner, metadataprocessering och textmarkering. Och så är jag XML-expert och vanlig Javaprogrammerare.

Berätta lite om ditt fotografi. Vad fotograferar du och varför?

Jag har fotograferat sedan tidiga tonåren. Vilket börjar bli länge sedan. Jag köpte min första systemkamera 1969. En då fem år gammal Nikon F. Den tillverkades på hösten 1964 och jag använde den senast för ett halvår sedan.

 R0011747.JPG av Sigfrid Lundberg CC (by,sa)

Jag fotograferar främst ”Street photography”, som jag inte vet hur man översätter, makro och landskap. Mitt stora ämne är det förstnämnda vilket nog också är det svåraste. I street photography är motivet är alltid detsamma; medmänniskor i offentliga miljöer som helst inte skall posera utan uppträda naturligt. Problemet är att de som tittar på bilderna mycket väl vet vad de ser. Det finns sådana medmänniskor överallt och alla vet hur de ser ut.

Du och jag har bilder på släkt och vänner, och kanske du har sådana på väggen också. Det är ett långt steg att hänga en bild på väggen av en vilt främmande människa. En street photographer skall lösa uppgiften att ta sådana bilder i offentliga miljöer. Fotona måste innehålla något intressant om man skall gitta se på dem.

Tänk på Mona Lisa eller Marilyn Monroe som Leonardo och Andy Warhol porträtterade dem. Visst kan man tänka sig dem på väggen hemma. Fastän ingen av oss har någon av dem till Mamma. Arnold Newman har sagt

We don’t take pictures with our cameras. We take them with our hearts and we take them with our minds, and the camera is nothing more than a tool.

Detta något som gör en bild värd att se är ett stycke av den själ som tog bilden. Susan Sontag skriver i Om Photography att alla foton är självporträtt.

 P6138165_bw.tif av Sigfrid Lundberg CC (by, sa)

En lång rad fotografer har påverkat mig. Även många fotografer som är helt anonyma för mig. Vi omges ju av ett moras av bilder. Om jag skall nämna ett enda namn så är det Henri Cartier-Bresson. För mig handlar fotografi mycket om att hitta en geometri. När en geometri framstår i sökaren då har man nått ”the decisive moment”. Eftersom motivet rör sig krävs en del för att det ska bli riktigt bra. För det mesta blir det skit.

 ”[… ] if the shutter was released at the decisive moment, you have instinctively fixed a geometric pattern without which the photograph would been both formless and lifeless”. (Hentri Cartier-Bresson, The Decisive Moment, in The mind’s eye. Writings on photography and photographers. Aperture, New York 2004)

Bilden komponeras i det ögonblick den tas, och den skall inte beskäras eller rätas upp. Håller inte bilden måttet utan efterbehandling, så skall den raderas. Jag är inte helt renlärig, men med få undantag publicerar jag mina bilder direkt. I många fall har jag laddat upp råfilen direkt till Flickr.

Creative Commons, hur kom du i kontakt med Creative Commons?

Jag har känt till CC sedan begynnelsen 2001. Jag arbetar med digitalisering på bibliotek och detta har diskuterats i samband med Open Access i allmänhet. Biblioteken lever i en mycket särskild relation till IPR-sektorn. Vår främsta uppgift är att för det allmännas goda samla, organisera, bevara och tillgängliggöra information.

Du använder konsekvent Creative Commons, vilken/vilka licenser, och varför?

Helt konsekvent är jag inte. Jag har tror tror jag fortfarande programvara liggande ute under GPL. Det är väl OK. Jag har några få bilder som är copyright med ”all rights reserved” eftersom de är under försäljning via Getty. De är fem till antalet och kommer nog inte att öka. Jag har inte tjänat en krona på dem. De flesta av mina bilder är omöjliga att sälja utan model release agreement. De saknar journalistiskt värde och MOMA förväntas inte höra av sig.

P7118544.ORF av Sigfrid Lundberg CC (by, sa)

Creative Commons är mitt sätt att göra mitt tidsfördriv lite nyttigt.  Min licens är Attribution Share Alike, vilket gör det möjligt för andra att använda mitt material till allt möjligt annat under villkor att de som gör så delar med sig på samma sätt.

Varför tycker du att fler ska använda licenserna? Varför delar du under Creative Commons?

Jag tycker att det är bra att det finns användbart material som är tillgängligt även för svagare grupper. Jag kommer fortsätta att dela som tidigare.

Alla som lever på tjänster snarare än produkter, bör överväga CC eller liknande licenser (t ex GPL). Det är inte självklart att alla kan gå den vägen. Man skall inte förvänta sig att äldre musiker som räknar med att pengar från STIM ska dryga ut pensionen ska anamma dessa idéer. För dem epresenterar nothäften och inspelningar värden som på ålderns höst inte kan ersättas inkomster från turnéer, konserter och pedagogik. Se Tim Brays Information wants to be free.

Ett av bibliotekens stora problem är att vi dignar under kostnaderna för licensierade digitala medier, och hoppas att open access skulle lätta på trycket.  Problemet har dock en annan sida: Vem är villig att betala oss för att samla, organisera, bevara och tillgängliggöra sådant som finns  fritt på nätet?  Jag har skrivit en hel artikel om Open Access och bibliotek: http://sigfrid-lundberg.se/2004/biblioteket/

Hur man än ser på utvecklingen råder det inget tvivel om att fri tillgänglighet eroderar värdet av kreativa människors verk. Det är ingen slump att vi ser en boom i produktionen och försäljningen av LP-skivor. Fysikalitet ger värde, och värde ställer andra krav på bevaring.

Som du märker kan jag inte undvika att betrakta CC både från mitt perspektiv som wannabe bildkonstnär och representant för ett Nationalbibliotek där jag arbetar med teknisk infrastruktur för förmedling och bevarande av digitala objekt.

Bilder i galleriet:

P6138165_bw.tif av Sigfrid Lundberg CC (by, sa)
PA280464.tif av Sigfrid Lundberg CC (by, sa)
R0011747.JPG av Sigfrid Lundberg CC (by, sa)
R0011196.JPG av Sigfrid Lundberg CC (by, sa)
P7118544.ORF av Sigfrid Lundberg CC (by, sa)

Tobias Björkgren berättar om sina erfarenheter av Creative Commons

Vi på Creative Commons vill gärna uppmuntra fler konstnärliga yrkesverksamma att undersöka Creative Commons och de möjligheter som licenserna kan innebär för spridning. Idag har vi en intervju med Tobias Björkgren som på heltid arbetar som frilansfotograf och som berättar om sina erfarenheter av Creative Commons.

TobiasTobias av Kristina Alexanderson CC (by, nc, sa)

Vem är Tobias Björkgren?

Jag är en skånepojk som pluggat i Linköping under två år avbröt studierna och blev aktiv i studentkåren, efter det spenderade jag ett år i Piratpartiets ungdomsförbund Ung Pirat och sedan i april i år arbetar jag heltid som frilansfotograf och är ideell bildredaktör för makthavare.se

Creative Commons, vad är det för dig?

Det är ett sätt för konstnärer och professionella att på ett nyanserat sätt dela med sig av sina verk. Jag kan själv välja hur jag vill att man ska kunna använda varje enskild bild jag publicerar.

I din yrkesvardag, hur använder du Creative Commons då?

Oftast så vill kunderna jag arbetar med ha ensamrätt på materialet men då och då kommer det in uppdrag där jag rekommenderar att man använder sig av creative commons.

Ett problem som fotografer ofta återkommer till är frågan om villkoret Icke kommersiell? Det ses vanligtvis som ett problem, hur upplever du det villkoret?

Jag publicerar ofta mina bilder i licensen för icke kommersiellt bruk, detta främst för att jag gärna vill att man för en dialog med mig när man vill använda bilderna i sammanhang som gränsar till eller är rent kommersiella. Självklart finns det de personer som väljer att använda bilderna ändå och beroende på sammanhang så kan jag då välja ifall jag vill skicka en faktura, eller bara be de att skriva dit mitt namn samt länka till min webbplats. Ofta är det redaktioner som fått tag på lågupplösta varianter och då kan jag leverera bilder i bättre upplösning.

Hur spritt är Creative Commons, enligt din uppfattning?

Det beror på vilka kretsar man pratar med. I sociala medier vet många att Creative Commons finns, men mer sällan skillnaderna i licenserna och vad som är kommersiellt och icke kommersiellt. I affärsvärlden bland revisionsbyråer, industrier och småföretagare kan det vara som så att man knappt känner till vanlig upphovsrätt

Vilka är dina råd till de som tvekar?

Våga testa. Creative Commons möjliggör en större spridning av dina verk, se till att utnyttja detta.Du kan börja med att använda licenserna för privata bilder. Man behöver inte lägga upp bilder i maxupplösning. Själv så lägger jag nästan aldrig upp bilder större än 1024 x 1024 pixlar. Se till att du publicerar kontaktuppgifter vid varje bild så att potentiella arbetsgivare kan kontakta dig.

Sist men inte minst var alltid hövlig när du går in i en diskussion med personer som har använt dina bilder på ett felaktigt sätt, erbjud bra lösningar för framtida bruk och tänk på att sharing is caring.

Vill du ta del av Tobias Björkgrens foton på nätet så finns det mer att ta del på hans webbplats Tobias Björkgren media, eller på hans flickr tbjorkgren.