Börja prata Creative Commons tidigt

Ett gästinlägg av Christina Löfving, lärare och IT-pedagog som bloggar på Itmamman.

Som flitig bloggare och uppmuntrare av publicering på nätet, har jag länge propagerat för att man ska använda material som har CC-licens. Livet blir så mycket enklare då. En illustartion till en text kan någon annan ge mig och som tack hänvisar jag artigt och ger upphovsmannen cred.

Watching Bamse on the big screen av Kristofergustafsson bearbetad av Kristina Alexanderson CC (by,nc, sa)

Men. Det finns ett men. Det är jobbigt att hänvisa efter konstens alla regler. Länka till namnet på bilden, till upphovsmannen, skriva vilken av alla CC-licenser som gäller – ja, det är jobbigt. Därför struntar en del i det. Det jag märker bland elever och lärare i skolan som har upptäckt fria bild- och musiksidor på nätet är att de ofta nöjer sig med att det är fritt material. De tackar inte för maten. De bara äter. Och då faller tanken med att lägga ut sitt material under CC-licens.

För ett tag sedan upptäckte jag att allt mitt material rasslade in på en biblioteksblogg med hjälp av rrs. Inte förkortade versioner av mina blogginlägg som kunde ha gett klick in på min blogg genom en Läs mer-länk, utan bara taget. Hade biblioteksbloggarna frågat om jag ville hjälpa dem att ge dem innehåll, hade jag antagligen känt mig glad och smickrad, men nu kändes det som att komma på någon med att ta det som jag arbetat fram.

Det här med att ta utan att tänka på den som lagt ner jobb på att göra något, är inte vidare trevligt. Folk drar öronen åt sig och håller på sitt. Jag gjorde det.

Så hände det sig att jag följde Sweden Social Web Camp på håll genom Twitter. Via den kanalen kunde jag lyssna när Joakim Jardenberg, Kristina Alexanderson och Johan Grafström pratade om det här med att dela med sig. Jag tyckte de var så kloka. Plötsligt kände jag en stor tacksamhet över allt jag får ut av nätet, både när det gäller samtal, bilder och annat. Jag är en användare. Varför håller jag då så hårt på det som är mitt? Varför blir jag irriterad när andra vill använda det?

Det var så tanken på att licensiera hela min blogg under CC föddes. Om jag har en tydlig stämpel på sidan, vet folk vad som gäller: Jag vill att du använder. Jag vill ha erkännande.

Ju mer vi pratar om detta, desto mer kommer det gå upp för folk vad CC betyder. ”Inte ta utan att tacka.” Det kan ta tid att pränta in, men det kommer att gå. Om inte, kanske det kan dyka upp något om det i ett kommande nummer av Bamse? Vinklingen känns passade i en tidning om en björn som vill att alla ska vara snälla mot varandra.

Börja prata CC-licens tidigt. Börja prata om det i skolan.

Klippet från Sweden Social Webcamp.

.SE:s motiv till att välja Creative Commons

Ett gästinlägg av Anne Marie Eklund-Löwinder, som arbetar på .SE som ansvarar för Internets svenska toppdomän .se, med registrering av domännamn samt administration och teknisk drift av det nationella domännamnsregistret. .SE:s finansiella överskott används för att finansiera fortsatt utveckling av Internet i Sverige.

En av .SE:s viktigaste värderingar är vi vill ha öppenhet och att vi delar med oss. Vi delar också med oss av vår kunskap om Internet. Det är vår övertygelse att öppet flöde av information och öppna standarder bidrar till långsiktigt stabil och skalbar utveckling av Internet och tjänster på Internet.

Vi har sedan länge haft en oskriven regel om våra ambitioner att dela med oss. .SE utvecklar system, programvaror och skriver eller ger ut publikationer för olika syften och ändamål. Ibland är det med syftet att förbättra inom vår egen verksamhet, ibland är det för Internetkollektivets fromma. Beroende på vilket syftet är behöver vi bestämma hur materialet ska hanteras, om vi ska använda det själva eller om vi fritt ska dela med oss av det till omvärlden. För att formalisera rutinerna kring när vi fritt ska dela med oss till andra så skrev vi ner villkoren för detta så att vi har en rutin som används för att fatta beslut i sådana frågor.

I februari 2009 tog.SE:s ledning beslut om vilka licenser som ska användas för dels utveckling av kod och dels för publikationer och motsvarande dokument på .SE. Valet för den senare kategorin föll på Creative Commons.

När det gäller Creative Common finns det ett antal olika licenstyper som kan användas. Dessa skiljer sig åt i fråga om hur frikostigt andra får återanvända materialet.

I allmänhet använde vi på .SE Creative commons licensen som på svenska heter Erkännande-Ickekommersiell 2.5 Sverige. I kort sammanfattning innebär det tillåtelse att dela, dvs. att kopiera, distribuera och sända verket, samt att remixa, dvs. tillåtelse att skapa bearbetningar under vissa villkor och förbehåll. Var och en bör förstås välja licensversion efter sina egna bevekelsegrunder. Vi kan i alla fall glädja oss åt att engagerade personer har tagit flera av våra publikationer och översatt till andra språk.

Vad ska du få läsa lille vän?

Ett gästinlägg av Dan Engström, @konradkrabba från piratpensionat.se om hans motiv till att välja Creative Commons som licenssystem för sina verk. 
 
Dessa eviga byrålådor. Fulla av allsköns bråte. Nåväl, ut med skiten på golvet, här skall städas upp. Med ett brak landar mitt liv på hemmakontorets matta i form av en hög med smutsiga, trasiga, odefinierbara prylar. Ett gammal gummiband som fastnat i det där gulliga suddgummit som en gång luktade hallon. Postgiroblanketter till ett konto jag inte ens har kvar. En dammig näsduk med en grågrön fläck. Minst tre miniräknare som jag aldrig lyckades förstå. Trettiofyra Rubel. Ett urblekt kvitto, troligen på en av miniräknarna. Det enda som inte verkar finnas i högen är en fungerande penna.
 
Ibland är det där en fysisk aktivitet. Ja, alltså, att man faktiskt sitter där på knä och gör jobbet. Blir dammig om händerna. Får en säck med prylar som man inte vill slänga men inte vet var man skall lägga. Men ibland är det en mental övning. Man behöver tömma den där mentala byrålådan, full med gammalt skräp, för den är faktiskt inte så lockande att skriva för. Säkert har många med mig haft den inställningen länge – det vore kul att skriva men det är ohyggligt svårt att bli publicerad och den där mentala byrålådan … tja, vem orkar lägga ner kärlek och omtanke på en historia som bara blir liggande?
 
Men vet ni, historier vill bli berättade. Jag kan inte förklara det på annat sätt. En bra berättelse i mitt huvud kräver sin rätt att bli offentliggjord. Vid varje sådan insikt har jag tänkt något i stil med ”Tack för kaffet, hur skall det gå till har du tänkt dig?” Berättelsens svar har alltid varit att ”Det, käre vän, är ditt problem. Jag bara finns. Du har bara att skriva ner mig.” Men då skall man förbi en redaktör som letar efter tillräcklig bred litteratur, som säljer tillräckligt mycket. Men om berättelsen är bra då, tillräckligt bra för att förtjäna att möta en publik? Tack vare Internet och web 2.0 finns nu möjligheten. Jag låter alltså min berättelse skriva sig och slänger ut den på någon site någonstans, twittrar om den och håller tummarna. Kanske får jag reaktioner, kanske får jag synpunkter och kanske får jag en läsekrets. Urvalet av vad du skall få läsa sköts då inte av en redaktör som letar efter det som många tycker om, utan av mottagaren själv som råkar snubbla över sidan och som letar efter något till sig själv. Vårt samlade, tillgängliga kreativa skapande kan bara bli mer varierat av det. Om berättelsen är så bra som jag tror så sprider den sig.
 
Vänta lite nu. Berättelsen sprider sig? Hur skall jag kunna hålla koll på mitt material om den sprider sig utanför min umgängeskrets? Gissningsvis hjälper det inte att göra som skivindustrin och begränsa eller stämma sina kunder. Mäklaren mellan upphovsman och mottagare ju tappar större delen av sin funktion. Du som hittat till Creative Commons sverigesida vet att en Creative Commons-licens gör att jag som upphovsman har exakt den nivå av kontroll jag vill ha, och att den samtidigt ger dig som mottagare stor frihet att hantera materialet på ett sätt som du går igång på. Jag råkar nämligen tro att allt du gör med mitt material är bra för både dig och mig. Så allt jag skriver lägger på www.piratpensionat.se, tillgängligt för nedladdning, spridning, redigering och faktiskt nästan vad du vill. All konst har en eller flera lånade beståndsdelar. Varför inte skriva om slutet på min minimusikal ”Nära till Salt” och sätta upp den själv i ungarnas skola – jag kommer och kollar!
 
Vi har nu de tekniska möjligheterna att tokenkelt sprida vårt material från den dammiga högen på golvet. Tack vare Creative Commons behöver jag inte riskera att materialet är ute på drift, och du behöver inte riskera att jag stämmer dig bara för att du fick en cool idé vad du kunde göra med mitt material. Någonstans i mötet mellan stor spridning och god kontroll finns nyckeln till en god upplevelse för många.
 
Power to the People.

Söker svenska kulturskapare

Creative Commons Sverige ska bedriva nordiska kulturprojekt tillsammans med Föreningen för Fri Kultur och Programvara (FFKP).  Mellan september 2010 – juni 2011 kommer vi att anordna en rad seminarier i vissa nordiska länder där vi kommer att berätta om Creative Commons, hur man använder den, när den skall användas, och få så många konstnärer, musiker, kulturskapare och andra att använda Creative Commons-licenser.

Vi kommer att anordna workshops i Danmark, Sverige, Norge, Island och på Färöarna. Workshopparna kommer att vara mellan april-maj 2011, men vi kommer att börja redan 2010 under FSCONS. Inför dessa workshops söker vi användare av CC licenser som kan vara ambassadörer… Känner du – eller du kanske själv är – en konstnär/fotograf/musiker som använder CC licenser i sin verksamhet?

I projektet arbetar Jonas Öberg (FFKP), Smári McCarthy (IS), Birita í Dali (FO), Christian Villum (DK), Mathias Klang (SE) och Gisle Hannemyr (NO). Finansieringen kommer från Nordiska kulturfonden och Kulturkontakt Nord.

Det finns ingen anledning att inte gå CC

Vi på Creative Commons har öppnat upp för att ta emot gästinlägg om dina tankar, erfarenheter av att använda Creative Commons, som får första gästbloggare är Dr PO, en logistikforskare, som bloggar på Third opinon. Det här är en utökad version av P.O Arnäs inlägg Nu är jag också CC .

Jag har följt Kristina Alexandersons inlägg om Creative Commons med stort intresse och jag har sedan jag började blogga för snart ett år sedan konsekvent använt CC-licensierade bilder. Men jag har inte reflekterat över vad mina egna texter skulle kunna användas till.  Att någon skulle vilja referera/citera mig. Inte förrän nu.

För en tid sedan blev ett av mina inlägg översatt till ett annat språk utan att jag hade blivit tillfrågad. Min första reaktion var förvåning, lite smickrad, men mest förbryllad. Jag skrev ett inlägg ofrivilligt publicerad på ryska där jag berättade om vad som hade hänt. I kommentarerna till inlägget fick jag kontakt med översättaren och alla frågetecken rätades så småningom ut. Hans översättning var inte illa ment och saknade kommersiellt syfte.

Under resans gång hade jag många samtal på Twitter om hur man borde agera när man ställs inför liknande situationer. Jag fick många råd. Allt från att växla upp till full konflikt till att rycka på axlarna och gå vidare. Det fanns många uppfattningar men få svar.

Jag kommer från forskningsvärlden där plagiat är en career-breaker och där citat- och referenshantering är en del av hantverket. Om ett eller flera vetenskapliga verk bidrar till att skapa ett annat vetenskapligt verk (vilket är så det går till) gäller det att referera och att referera snyggt. Man tar helt enkelt inte formuleringar och bilder från någon annan utan att ange källa. Sunt förnuft och vanligt hyfs.

Eftersom jag själv använder en hel del bilder som är CC-licensierade funderade jag på om jag – som bloggar privat för mitt eget höga nöjes skull – skulle ha något att förlora på att licensiera min blogg under CC. Den berömda kärnan i pudeln var naturligtvis frågan om huruvida det är OK att själv använda CC-material och samtidigt hävda rättigheter. Jag bestämde mig för det som alla forskare inom ekonomi och företagande gör vid en dylik situation. Jag ritade ett fyrfältsdiagram.

CC-matris av P.O Arnäs CC (by)

Att inte använda andras CC-material och att samtidigt inte ”dela” [heller släppa något] är på sitt sätt OK. Men väldigt tråkigt. Hela nätkulturen bygger ju på att information delas, stöps om, kombineras och transformeras till något nytt.

Att använda andras CC-material men själv hålla på sitt är hyckleri. Det är tillåtet med inte särskilt snyggt. Inget för mig.

Att bara bjuda utan att själv dra nytta av andras material är också underligt, fast åt ”rätt” håll. Det blir en envägskommunikation som inte ger givaren särskilt mycket (annat än glädjen att få glädja).

Att ge och ta material på samma villkor är annorlunda. Den som blir citerad/refererad får cred och blir (förhoppningsvis) smickrad och nöjd av publiceringen. Kreatörens namn får spridning. Dessutom är det ju så att ju mer cred man ger andra, desto mer cred får man själv. En generell CC-kultur leder till en positiv uppåtspiral. Bra karma, helt enkelt.

Valet är för mig självklart. Jag vill fortsätta använda de grymma CC-bilderna som jag hittat online. Jag ville också att någon skulle kunna översätta ett av mina inlägg utan att jag skulle ropa ”plagiat”. Ju mer jag öppnar upp – desto fler kan tänkas vilja använda mina alster. Och det är av godo. Jag bloggar privat men gränserna mellan det digitala livet, det privata livet och yrkeslivet håller på att suddas ut. Jag är ju samma person oavsett om jag skriver ett blogginlägg, sitter på ett jobbmöte eller åker till IKEA med familjen. En god karma inom ett område påverkar även de andra. Det tror jag i alla fall…

Jag beslutade mig för att licensiera min blogg som CC BY-SA. (det betyder att jag ska ha cred och att eventuella omarbetningar skall ha samma licens som originalet).

NC (non-commercial) är svårt att avgöra eftersom var och varannan blogg har annonser idag. SA (Share Alike), däremot, såg jag som en ”vanligt hyfs”-klausul.

Som jag ser det finns det som privatbloggare ingen anledning att INTE CC-licensiera sig. Du kan på sikt öka din läsarskara och du får cred av alla som använder dina alster.

Du vill ju inte vara den som tar men aldrig bjuder igen, eller hur?

CC-licensen följer med verket, lika länge som upphovsrätten

Det här inlägget är en återpublicering av Creative Commons dilemma eller vem ska man tro på? från Kristina Alexandersons blogg, den 9 augusti 2010.

Jag älskar Flickr! Hela sajten bygger på en grym idé att ge mig möjligheten att ”njuta”, smaka, ta del av andra bilder. Jag njuter, jag använder, jag smakar, jag känner, jag tittar, jag luktar på andras bilder. Och jag har hittat många bra bilder och somliga har blivit favoriter, som Stéfan och som Balakov. Båda fotograferna har jag använt bilder av. Bilder som de så generöst har valt att dela med sig av, båda under Creative Commons.

När jag laddar ner bilder från flickr, (för det gör jag), så har jag infört ett system där jag skriver ner bildens titel, fotografens alias och CC licens. För att jag enkelt ska kunna ange det när jag använder bilderna i presentationer, i bloggen, i livet…

Idag sitter jag och ska göra en presentation till Webbstjärnan om tävlingen och vad den innebär, vem som står bakom etc. Jag tvekar i mitt bildval och tänker jag kanske ska köra lite Lego idag. Och jag vet att Balakovs har bra Legobilder så jag kollar in hans fotoström, för jag har använt hans bilder förut, och jag gillar hans bilder och jag får sprida dem eftersom de ligger under Creative Commons. Jag har till exempel gjort det i inlägget En övning inför nationella provet en se en underbar bild av Balakov och under CC (by,nc).

Fast när jag kommer in i hans fotoström upptäcker jag att alla bilder som jag tidigare använt ligger under (c) Copyright. Men minns jag fel? Vad? Hur kan detta hända? Va? CC-licensen ska ju gälla lika länge som upphovsrätten hur kan detta vara möjligt…

Då minns jag TechnoLlamas inlägg Flickr, stock photography and Creative Commons där han skriver om just att ändra ett verk från Creative Commons till Copyright och hans utgångspunkt handlar om

”Getty Images, the stock photography giant, has decided to tap into the great resource offered by Flickr, and has announced that it will be using pictures taken by the community to offer realistic and authentic pictures that will act as an antidote to stock photography that is “too fake”.”

Det intressanta i inlägget är diskussionen kring om jag som valt att licensiera mitt verk under CC kan ändra mig och göra det till Copyright och det utreder TechnoLlama så här:

In the FAQ that explains the new arrangements, Getty answers the question of Creative Commons interaction:

Can I license my Creative Commons content?
There is a chance one of your Creative Commons-licensed photos may catch the eye of a perceptive Getty Images editor. You are welcome to upload these into the Flickr collection on Getty Images, but your contract requires that all images you place with Getty Images be licensed exclusively through them. So, if you proceed with your submission, switching your license to All Rights Reserved (on Flickr) will happen automatically. Any image selected to be part of the Flickr Collection on Getty Images that had been in Creative Commons will automatically be designated for Royalty-Free licensing.

If you’re not cool with that, that’s ok. It just means that particular photo will need to stay out of the Flickr collection on Getty Images.”

There are of course several questions about this. Is this legal? Does this violate existing Creative Commons licensing practices? Well, no, this is legally sound, but perhaps ethically suspect. Allow me to elaborate.

One of the questions I have heard asked in light of this deal is that Creative Commons licences are irrevocable (CC calls it non-revocable, I never really understood the difference). This is because the licence grant states that:

“License Grant. Subject to the terms and conditions of this License, Licensor hereby grants You a worldwide, royalty-free, non-exclusive, perpetual (for the duration of the applicable copyright) license to exercise the rights in the Work” [… italics mine]

What this means is that whenever you licence something with Creative Commons, and as long as the licensee fulfils the terms of the licence, they can continue using the work in perpetuity, or in practical terms, until the copyright expires. Does this mean that you cannot change your mind? No, it only means that once a licensee is using the work, their right to use the work cannot be revoked. CC explains it better here:

“What if I change my mind?
This is an extremely important point for you to consider. Creative Commons licenses are non-revocable. This means that you cannot stop someone, who has obtained your work under a Creative Commons license, from using the work according to that license. You can stop offering your work under a Creative Commons license at any time you wish; but this will not affect the rights associated with any copies of your work already in circulation under a Creative Commons license. So you need to think carefully when choosing a Creative Commons license to make sure that you are happy for people to be using your work consistent with the terms of the license, even if you later stop distributing your work.”

Let’s use this blog as an example, which is licensed under a Creative Commons licence. Imagine a teacher finds my posts exceptionally insightful and witty (why wouldn’t they?) and decides to take some of the content, put it together into a collection of TechnoLlama’s Greatest Hits, make them into a pdf file and distribute them to their students under the same licence. They are entitled to do all of these things under the terms of the CC licence. Now imagine one day I decide that all of this free culture stuff is just not worth it, it is time to make the blog pay damnit, and change the terms of the blog to make it “All Rights Reserved”, and turn the entire blog into a book. While I have closed the blog for future users, those who re-used the content already can continue to do so, not only that, the teacher can continue distributing the pdf of “TechnoLlama’s Greatest Hits” online, as long as it is done non-commercially and it is shared using the same licence. This is what non-revocable means. Will that pdf compete with my book? Sure it will, but that was the risk I took when I licensed under a CC licence.

The reason for the non-revocable nature of the licences is one of security for licensees. It would be difficult to use any CC content if I thought that the content acquired under good faith could be revoked by the creator at any moment and without notice.

För att sammanfatta. Ja, jag kan ändra verket från CC till (c). Men eftersom en Creative Commons licens så att säga följer med verket lika länge som upphovsrätten och den går inte att ändra för det verk som jag har laddat ner och det är ok att jag sprider verket vidare under de villkor som angetts i licensen.

Det innebär att jag som har bilder av Balakov i min dator som är licensierade under CC (by,nc) kan fortsätta att använda dem, under samma licens. Men frågan jag ställer mig är: Vem kommer att tro på mig, när de tittar på de länkar som jag lägger till bilderna? Och hur kan jag bevisa att bilden som jag laddade ner låg under CC när jag laddade ner den, när exakt samma bild idag ligger under en (c) Copyright?

Till min presentation väljer jag att arbeta med en annan fotografs bilder istället. Jag väljer att använda Don Solo:s legobilder istället. De är också grymma!

Men jag fortsätter att undra…

Kan användare av ett Creative Commons verk sprida det under Copyright?

Detta inlägg är en återpublicering från Kristina Alexandersons blogg och publicerade första gången den 7 augusti under titeln: ”Var hamnar man i helvetet när ett CC-verk blir ett Copyright-verk?”. Inlägget publicerades ursprungligen som fristående fortsättning till inlägget Vad får man göra med ett CC-verk enligt Creative Commons.

Igår publicerade jag ett inlägg Internet, Dantes inferno och Creative Commons. I samband med publiceringen kom frågan upp igen om Copyright och Creative Commons upp igen och först dök den upp i förhållande till villkoret dela lika, som jag valde att tolka som att jag måste även publicera Mathias bloggpost under CC, eftersom han hade det villkoret på sin blogg Techrisk.

Men villkoret DelaLika eller Share Alike är kopplat till bearbetningar av ett verk samt om någon väljer att skapa ett nytt verk med Mathias som utgångspunkt  då måste det nya verket, bearbetningen spridas under samma Creative Commons licens. Det framgår med all tydlighet i villkoret för dela lika. Där det står:

Dela Lika — Om du ändrar, bearbetar eller bygger vidare på verket får du endast distribuera resultatet under samma licens eller en liknande licens som denna.

Sedan kom frågan upp om ”man” bara kan lägga på en Creative Commons licens på vilket verk som helst som man hittar på nätet. Frågan väcktes utifrån att bilden som Mathias har i sitt inlägg har ett okänt ursprung och en okänd upphovsman, och jag valde att tolka bilden som en del av Mathias verk och gav det licensen CC (by, nc, sa) precis som alla verk på Techrisk. Här hade nog funderingarna slutat om inte jag tillsammans med Mathias just håller på att bygga om Creative Commons Sveriges sajt och då sitter jag och läser licenser och licensvillkor och med frågan om frågorna från inlägget igår snurrar i huvudet.

Frågan som jag kom att ställa mig handlar om spridning av ett verk som ligger under Creative Commons måste det spridas på samma sätt? Kan jag som användare av någon annans verk återpublicera (sprida) ett verk som ligger under Creative Commons under Copyright? Vad säger Creative Commons? Kan jag, som användare, lägga ett verk som ligger under en CC licens som erkännande-ickekommersiell-delalika under en Copyright?

Låt oss börja med att titta på verkligheten. Ett exempel är följande bild Social media Prisma som ligger under CC-licensen erkännande-dela lika Schysst!

Jag kan sedan hitta precis samma bild på Flickr, tex här eller här fast då ligger den under en Copyright. Kan man göra så? Vad säger CC-licensen?

Utan att titta på juridiskan så kan jag ju säga att det känns märkligt för mig, eftersom Das Team von ethority som bearbetat Brian Solis und JESS3´s Conversation Prism: The Art of Listening, Learning and Sharing som är tillgänglig under CC (by) för den tyska marknaden, och valt att låta det nya verket spridas under licensen erkännande-delalika.

Med licensen till ”Social media prisma” är det ok att andra bearbetar verket och att verket används i kommersiella sammanhang, och ändå hittar jag samma verk, eller en bearbetning under copyright. Och frågan jag ställer mig får man som användare av CC-verk göra så? Bearbetning har vi redan klarat av den måste ligga under samma licens, det säger villkoret dela lika (se ovan)

Efter diskussionen kring mitt inlägg från igår var det ju en ”synd” att licensiera ett verk under CC utan upphovsmannens tillstånd. Är det inte en lika stor synd att göra det motsatta, undrar jag…

Att licensiera under Creative Commons innebär att välja att sprida, dela med dig av sitt verk från nu och för all evighet, för att det ska kunna spridas i enlighet med de villkor som jag har angett. Och enligt CC måste den som använder ett verk som är licensierat under CC ange upphovsman, verkets titel, (helst med länkar) och även ange licensen som följer med verket samt en länk till licenstexten eller hela licenstexten. Det står i licenstexten, eller? Låt oss titta

I den juridiska texten för licensen erkännande-delalika står följande under rubriken:

4. Inskränkningar.

  1. Licenstagarens tillstånd som anges i punkten 3 ovan gäller endast under villkoren enligt denna Licens samt är förenat med följande inskränkningar:
    • Kopia av, eller Internet-adress (Uniform Resource Identifier) till, denna Licens skall bifogas med varje exemplar
    • Villkor i Licensen får inte ändras
    • Andrahandsupplåtelser av rättigheter till Verket är ej tillåtna
    • Alla hänvisningar till Licensen skall bibehållas
    • Tekniska åtgärder som begränsar rättigheter enligt denna Licens är ej tillåtna

    Ovanstående gäller även Verk som ingår i Samlingsverk, men det krävs inte att Samlingsverket förutom den del som härrör från Verket sprids och licensieras enligt villkoren i denna Licens. Om Licenstagaren skapar ett Samlings- eller Bearbetat Verk, måste Licenstagaren på anmodan från Licensgivaren, så långt det är praktiskt möjligt, ta bort sådan referens som anges i 4c.

  2. Licenstagarens tillstånd till Bearbetat Verk som anges i punkten 3 ovan gäller endast under villkoren enligt denna Licens, eller senare version med samma Licenselement, eller Creative Commons Licens från annan jurisdiktion (”iCommons-licens”) innehållande samma Licenselement samt är förenat med följande inskränkningar:
    • Kopia av, eller Internet-adress (Uniform Resource Identifier) till, denna Licens skall bifogas med varje exemplar
    • Villkor i Licensen får inte ändras
    • Andrahandsupplåtelser av rättigheter till Verket är ej tillåtna
    • Alla hänvisningar till Licensen skall bibehållas
    • Tekniska åtgärder som begränsar rättigheter enligt denna Licens är ej tillåtna

    Ovanstående gäller även Verk som ingår i Samlingsverk, men det krävs inte att Samlingsverket förutom den del som härrör från Verket sprids och licensieras enligt villkoren i denna Licens.

  3. Om Licenstagaren nyttjar rättigheter (enligt punkt 3) till Verket eller ett Bearbetat Verk eller Samlingsverk måste Licenstagaren tillse att alla hänvisningar till denna licens vidhålls, samt i relation till media eller framförandesätt:
    • Upphovsmannen skall omnämnas i skälig omfattning. Detta sker genom att upphovsmannens namn (eller pseudonym), och/eller annan part som utses av Upphovsmannen och/eller Licensgivaren anges för omnämnande i Licensgivarens uppgift om upphovsrättsinnehav eller dylikt.
    • Namnet eller titeln på Verket skall anges om uppgivet;
    • Om praktiskt möjligt, skall den Internet-adress (Uniform Resource Identifier) som Licensgivaren uppger anges. Detta gäller endast om Internet-adressen refererar till uppgift om upphovsrättinnehav eller licensinformation för Verket.
    • För Bearbetat Verk gäller dessutom, att man anger hur Verket används i Bearbetat Verk (till exempel ”fransk översättning av Verket av Upphovsmannen,” eller ”Filmmanus baserat på Verket av Upphovsmannen”). Sådant omnämnande skall införas skäligen. I fall av Bearbetat Verk eller Samlingsverk, skall all erkännande enligt denna punkt genomföras på sådant sätt som är jämförbart i status med annat angivande av upphovsmän.

Ok, och det var ju jättetydligt eller hur… Låt mig förklara, och tydliggöra vad som är centralt i detta stycke av juridiska (jag brukar kalla lagtext för det), och märk väl att jag inte alls är jurist, så jag har kanske fel, men tills Mathias sagt att jag inte fattat eller Kalle så får ni tro på mig…

I livet har vi aldrig bara rättigheter, vi har även skyldigheter, och det gäller även för Creative Commons. Upphovsmannen har gett dig rätten att använda hans/hennes verk under några villkor och det är din skyldighet att följa de villkor som upphovsmannen lagt till verket. Och de är inskränkningarna eller en del av skyldigheterna som är beskrivna i stycket ovan. De skyldigheter som du som användare har för att sprida verket enlig CC-licensen. De är tydliga:

  • Upphovsmannen ska erkännas (namn/alias/gärna länk)
  • Verkets titel
  • Licensen ska anges helst med en länk till licenstexten
  • För bearbetningar ska man ange att det är en bearbetning

Men det jag undrar är fortfarande får jag byta CC till copyright? Enligt första stycket står står det i den sista delen av den första punkten. Jag citerar igen:

Ovanstående gäller även Verk som ingår i Samlingsverk, men det krävs inte att Samlingsverket förutom den del som härrör från Verket sprids och licensieras enligt villkoren i denna Licens.

Alltså borde jag inte kunna ändra på villkoren för verket enligt licensen. Jag måste alltså ange att verket finns tillgängligt under en Creative Commons licens, och på så sätt fortsätta sprida det under CC. Sedan är det det sista avsnittet som är intressant för oss som använder material, nämligen hur vi ska erkänna upphovsmannen och hans/hennes arbete enligt CC. Men återigen står det att vi ska ange licensen och en adress till licensen, och stället där ursprungsverket finns att ta del av.

Så kanske är det inget problem att bilden i exemplet ovan ligger på Flickr under Copyright, det är bara väldigt märkligt, eller så beror det på Jocke Jardenbergs iaktagelse i inlägget Upprop för Creative Commons på #sswc

Ofta när jag pratar med folk om Creative Commons och upphovsrätt så inser jag att de inte menat att deras material inte skulle användas. Det bara blir fel licens på dem, eftersom alla tjänster som förval anger ”All rights reserved”.

Eller så är det en förändring av villkoren, som licenstagaren har satt på sitt verk och det står ju tydligt i den juridiska texten att ”Villkor i Licensen får inte ändras”, men vad betyder det? Att jag inte får skriva om dem, eller att verket ska fortsätta spridas under CC, jag måste ju i vilket fall som helst ange att verket har en CC-licens och det gör ”man” som användare om man erkänner upphovsmannen i enlighet med de krav som finns i licensen.

Så var det med det… Sedan är det inte min sak att döma, men man kan ju undra var dessa synder hamnar i Dantes internet helvetestratt

Public Domain Mark

Intressanta nyheter från Creative Commons blog angående den nya Public Domain märkningen.

We are publishing today for comment our new Public Domain Mark, a tool that allows works already in the public domain to be marked and tagged in a way that clearly communicates the work’s PD status, and allows it to be easily discoverable. The PDM is not a legal instrument like CC0 or our licenses — it can only be used to label a work with information about its public domain copyright status, not change a work’s current status under copyright. However, just like CC0 and our licenses, PDM has a metadata-supported deed and is machine readable, allowing works tagged with PDM to be findable on the Internet. (Please note that the example used on the sample deed is purely hypothetical at the moment.)

Nu har Creative Commons öppnat upp för kommentarer och ber att få in kommentarer före Onsdag 18 augusti. Skicka in kommentarer till cc-licenses mailinglistan.

Vad får man göra med ett CC-verk enligt Creative Commons

Inlägget publicerades på Kristina Alexandersons blogg den 5 augusti 2010 under rubriken ”Internet, Dantes inferno och Creative Commons

Jag läser Mathias Klangs blogg Techrisk regelbundet, rekommenderar den för läsning! Häromdagen publicerade han ett inlägg som jag verkligen skulle velat skriva eller åtminstone fått publicera här! Jag är lite avis, jag erkänner!

Men eftersom Mathias blogg är licensierad under en Creative Commons licens:

Creative Commons licensen innebär att Mathias Klang har valt att låta mig eller dig för den delen få använda hans texter, bilder eller det material som han skapar fritt så länge jag följer de villkor som han har sagt att att han vill att hans verk ska spridas, bearbetas, kopieras vidare i. Visst är det fiffigt.

Vad får jag göra med ett verk som bär en CC-licens?

Men vad betyder det egentligen, kan man fråga sig? VAD får jag göra, eller snarare vad får jag inte göra med Mathias verk? Vad betyder villkoren? Vad betyder Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika?

  • Villkoret Erkännande betyder att jag måste erkänna att det är Mathias Klang som skapat verket. Enligt Creative Commons bör jag göra enligt god sed, dvs såsom vi vanligtvis gör källhänvisningar:
    • jag bör ange upphovsmannens namn,
    • verkets titel och
    • sedan bör jag om möjligt länka tillbaka till Mathias blogg, där verket ursprungligen publicerades.
  • Villkoret IckeKommersiell innebär att jag får inte ta betalt, eller tjäna pengar på verket. Om jag vill använda Mathias verk kommersiellt måste fråga honom om tillstånd. Jag tjänar inte en spänn på min blogg, så det är inget problem.
  • Villkoret DelaLika innebär kort och gott att om jag i min tur sprider, publicerar, återger, delar, bearbetar Mathias verk så ska jag göra det på samma sätt som Mathias, nämligen med en Creative Commons licens, vilket jag naturligtvis gör 🙂

Som skapare ger Mathias mig som användare av hans verk mycket friheter, och jag behöver inte ens fråga honom om lov. Men det är en grej till som jag måste göra för att inte kränka Mathias upphovsrätt, jag måste enligt Creative Commons också ange licensen och sedan länka tillbaka till licenstexten.

Så jag har frihet att använda Mathias verk som ligger under Creative Commons men har ett ansvar för att:

  • berätta vem som skapat verket
  • följa de villkor som upphovsmannen satt upp
  • ange licensen och om möjligt länka till licenstexterna

___

Inlägget som jag kommer att återpublicera är i stort sett bara en parafras över Dantes inferno, fast för internet. Äsch läs och kolla själva…

Dantes internet

Dantes inferno är en fantastisk skapelse där han placerade sina fiender och diverse människor han ogillade i olika nivåer av helvete – med diverse groteska straff. Om Dante hade varit online idag så…

(via Neatorama)

Skrivet av Mathias Klang publicerat på Techrisk under CC (by, nc, sa)

Sedan var jag tvungen bara för att se och kolla var bilden kom ifrån, och om den möjligtvis också var licensierad under Creative Commons och då hamnade jag i en kedja av inlägg som publicerat samma bild… hur spännande som helst kolla själva:

TechriskNeatoramaGearFuseForevergeek här slutar kedjan, eller kanske inte… Darcie de Cuba på ForEvergeek skriver:

”Dante’s Internet is one of the coolest thing I’ve come across recently, combining my love for literature with internet. Someone should make a poster of it.”

… men ingen Creative Commons ? så jag undrar jag…

CC-Sverige bygger om, med mycket kärlek och värme

Precis som Mathias skriver i sitt inlägg Kärlek för ccSveriges renovering så har vi på Creative Commons i Sverige bestämt oss för att bygga om. Det är en rolig och krävande uppgift. Och vi vill gärna ha hjälp så om du

  • har idéer
  • vill hjälpa till,
  • vill bidra med en eller annan kompetens så tar vi tacksamt emot det

Alla förslag är välkomna, så skriv en kommentar, skicka ett mejl till info@creativecommons.se, skicka en tweet, slå en signal.

Lite om hur vi tänkt

Så här långt har vi tänkt oss följande, bloggen ska förbli en portal där vi kan berätta om de aktiviteter som genomförs av Creative Commons Sverige. Men vi ska även försöka få lite omsättning på bloggposterna genom att:

a) insyndikera de inlägg som skrivs om, eller berör frågor kring Creative Commons på Techrisk, Cyberlaw och från Kristina Alexandersons blogg

b) bjuda in gästskribenter som skriver om sina erfarenheter av sitt arbete och sin användning av Creative Commons

På sajten har vi tänkt oss att lägga upp bra svenskt material för både de som vill licensiera sina verk under Creative Commons och för de som vill använda eller lära sig mer om Creative Commons. Och även här tar tacksamt emot alla tips och förslag på material som är bra och användbart!