I samband med Wikipedia Academy passade jag på att bjuda in Lennart Guldbrandsson, ordförande för Wikimedia i Sverige, som gästbloggare här på hos oss på Creative Commons. Idagens inlägg skriver Lennart om Wikipedias relation till Creative Commons, som är så självklart rätt.

Kristina Alexanderson

Wikipedia använder Creative Commons licenser av praktiska skäl

Det finns ett engelskt uttryck som jag gillar:

att fånga blixten i en flaska.

Det används för att beskriva något som nästan är omöjligt, men som man ändå lyckats göra. På många sätt är Wikipedia ett sånt tillfälle. Det är egentligen helt otroligt att man lyckats få så många personer intresserade av något så smalt som uppslagsverk. I efterhand är det förstås självklart att internet behöver ett uppslagsverk. När man ska diskutera ett ämne behöver man en gemensam referenspunkt, och liksom YouTube har blivit den stora samlingsplatsen för alla som vill hänvisa till filmklipp, har Wikipedia blivit navet för alla som vill förklara vad en antihjälte är eller vem Sidney Paget var. Men det är inte självklart att man ska lyckas få frivilliga att skriva ett sånt uppslagsverk.

Därför är det viktigt att man gör så gott man kan för att se till att de frivilliga märker att det de gör inte är förgäves. Om någon bara kan radera en artikel slumpmässigt (det kan man inte), eller om klotter verkligen förstörde en artikel (det gör det inte), då skulle ingen vilja bidra.

Det är också det som är orsaken till att Wikipedia använder Creative Commons licenser. Låt mig förklara hur det hänger ihop.

Wikipedia är ett oerhört långsiktigt projekt. Målet är högt satt, och det är ingen som föreställer sig att vi kommer att nå dit de närmaste åren. Men för att vi ska kunna vara säkra på att de bidrag som folk gör ska finnas kvar även i morgon, vill vi att folk ska kunna använda det material som finns så fritt som det bara går. Wikipedia har framför allt tre friheter:

• Vi tillåter alla som läser Wikipedia att kopiera innehållet. Ju fler kopior, desto bättre. Då kan vi vara säkra på att materialet överlever även ifall något skulle hända med själva Wikipedia.
• Vi tillåter också alla som läser Wikipedia att också ändra i materialet. Troligen finns det massor av information som saknas, eller som har förändrats sedan någon lade in fakta förra gången, eller information som kanske bara du kan dela med dig av.
• Och vi tillåter – och uppmuntrar – alla som läser Wikipedia att sprida materialet vidare. Det är bara om man får göra de här tre sakerna (kopiera, ändra, sprida) som man kan bli verkligt odödlig.

Det enda vi begär i gengäld är att man berättar varifrån man har fått materialet. Det är också något som alla som bidrar till Wikipedia blir glada av. Om man ser i tidningen att de citerar en artikel man har skrivit eller att de har med en bild som man har tagit, då känns det konstigt om de inte berättar varifrån de fått informationen. Men det är också för att Wikipedia ska kunna bli bättre. Om informationen i tidningen är felaktig och källan är Wikipedia – då är det bra att man får veta det. Då kan man nämligen ändra det.

Så gör verkligt stora människor och organisationer: de ändrar sig när de har fel. Men när det gäller Creative Commons är vi wikipedianer säkra på att vi har gjort rätt val.

Därför hoppas vi att du tar chansen att utnyttja Wikipedia till fullo. Visste du till exempel att du enkelt kan göra en bok av dina favoritartiklar – eller någon annans? Så här gör man. Och visste du att du kan ladda ner hela Wikipedia – så att du kan göra ditt eget uppslagsverk? Så här gör du. Eller visste du att det finns en praktisk funktion för när du ska citera Wikipedia, så att du vet att du får med allt praktiskt? Här är den.

Egentligen finns det alldeles för många funktioner på Wikipedia för att berätta i ett så här kort inlägg. Därför avslutar jag med att rekommendera två saker:

1) Kika gärna i verktygsfältet som finns längst till vänster på varje sida. Där finns många roliga, praktiska och till slut omistliga funktioner som kommer att ge dig bättre koll och snabba upp tiden det tar för dig att hitta rätt information.

2) Fråga någon av Wikipedias faddrar. Det finns ett stort nätverk av personer på Wikipedia som är villiga att lyssna på frågor, ge dig råd och hjälpa dig rätt. De vet mycket som du inte visste att du inte visste. Ta lite tid, så kommer din bild av Wikipedia att förändras för alltid.

Lennart Guldbrandsson, ordförande i Wikimedia Sverige

PS. Du har väl inte missat att Wikipedia har ett systerprojekt med över 7 miljoner bilder, filmer, dokument, kartor och ljudfiler? Allt där kan du också använda fritt, så länge du anger källa. Besök gärna Wikimedia Commons. Här hittar du exempelvis massor av bilder som Nordiska museet har lagt upp på Wikimedia Commons. Det är bara ett av många samarbeten som wikipedianer runtom i världen har lyckats med tack vare de praktiska Creative Commons-licenserna.