Wikipedia använder Creative Commons licenser av praktiska skäl

I samband med Wikipedia Academy passade jag på att bjuda in Lennart Guldbrandsson, ordförande för Wikimedia i Sverige, som gästbloggare här på hos oss på Creative Commons. Idagens inlägg skriver Lennart om Wikipedias relation till Creative Commons, som är så självklart rätt.

Kristina Alexanderson

Wikipedia använder Creative Commons licenser av praktiska skäl

Det finns ett engelskt uttryck som jag gillar:

att fånga blixten i en flaska.

Det används för att beskriva något som nästan är omöjligt, men som man ändå lyckats göra. På många sätt är Wikipedia ett sånt tillfälle. Det är egentligen helt otroligt att man lyckats få så många personer intresserade av något så smalt som uppslagsverk. I efterhand är det förstås självklart att internet behöver ett uppslagsverk. När man ska diskutera ett ämne behöver man en gemensam referenspunkt, och liksom YouTube har blivit den stora samlingsplatsen för alla som vill hänvisa till filmklipp, har Wikipedia blivit navet för alla som vill förklara vad en antihjälte är eller vem Sidney Paget var. Men det är inte självklart att man ska lyckas få frivilliga att skriva ett sånt uppslagsverk.

Därför är det viktigt att man gör så gott man kan för att se till att de frivilliga märker att det de gör inte är förgäves. Om någon bara kan radera en artikel slumpmässigt (det kan man inte), eller om klotter verkligen förstörde en artikel (det gör det inte), då skulle ingen vilja bidra.

Det är också det som är orsaken till att Wikipedia använder Creative Commons licenser. Låt mig förklara hur det hänger ihop.

Wikipedia är ett oerhört långsiktigt projekt. Målet är högt satt, och det är ingen som föreställer sig att vi kommer att nå dit de närmaste åren. Men för att vi ska kunna vara säkra på att de bidrag som folk gör ska finnas kvar även i morgon, vill vi att folk ska kunna använda det material som finns så fritt som det bara går. Wikipedia har framför allt tre friheter:

  • Vi tillåter alla som läser Wikipedia att kopiera innehållet. Ju fler kopior, desto bättre. Då kan vi vara säkra på att materialet överlever även ifall något skulle hända med själva Wikipedia.
  • Vi tillåter också alla som läser Wikipedia att också ändra i materialet. Troligen finns det massor av information som saknas, eller som har förändrats sedan någon lade in fakta förra gången, eller information som kanske bara du kan dela med dig av.
  • Och vi tillåter – och uppmuntrar – alla som läser Wikipedia att sprida materialet vidare. Det är bara om man får göra de här tre sakerna (kopiera, ändra, sprida) som man kan bli verkligt odödlig.

Det enda vi begär i gengäld är att man berättar varifrån man har fått materialet. Det är också något som alla som bidrar till Wikipedia blir glada av. Om man ser i tidningen att de citerar en artikel man har skrivit eller att de har med en bild som man har tagit, då känns det konstigt om de inte berättar varifrån de fått informationen. Men det är också för att Wikipedia ska kunna bli bättre. Om informationen i tidningen är felaktig och källan är Wikipedia – då är det bra att man får veta det. Då kan man nämligen ändra det.

Så gör verkligt stora människor och organisationer: de ändrar sig när de har fel. Men när det gäller Creative Commons är vi wikipedianer säkra på att vi har gjort rätt val.

Därför hoppas vi att du tar chansen att utnyttja Wikipedia till fullo. Visste du till exempel att du enkelt kan göra en bok av dina favoritartiklar – eller någon annans? Så här gör man. Och visste du att du kan ladda ner hela Wikipedia – så att du kan göra ditt eget uppslagsverk? Så här gör du. Eller visste du att det finns en praktisk funktion för när du ska citera Wikipedia, så att du vet att du får med allt praktiskt? Här är den.

Egentligen finns det alldeles för många funktioner på Wikipedia för att berätta i ett så här kort inlägg. Därför avslutar jag med att rekommendera två saker:

1) Kika gärna i verktygsfältet som finns längst till vänster på varje sida. Där finns många roliga, praktiska och till slut omistliga funktioner som kommer att ge dig bättre koll och snabba upp tiden det tar för dig att hitta rätt information.

2) Fråga någon av Wikipedias faddrar. Det finns ett stort nätverk av personer på Wikipedia som är villiga att lyssna på frågor, ge dig råd och hjälpa dig rätt. De vet mycket som du inte visste att du inte visste. Ta lite tid, så kommer din bild av Wikipedia att förändras för alltid.

Lennart Guldbrandsson, ordförande i Wikimedia Sverige

PS. Du har väl inte missat att Wikipedia har ett systerprojekt med över 7 miljoner bilder, filmer, dokument, kartor och ljudfiler? Allt där kan du också använda fritt, så länge du anger källa. Besök gärna Wikimedia Commons. Här hittar du exempelvis massor av bilder som Nordiska museet har lagt upp på Wikimedia Commons. Det är bara ett av många samarbeten som wikipedianer runtom i världen har lyckats med tack vare de praktiska Creative Commons-licenserna.

Vad är skillnaden mellan CC0 och Public Domain Mark?

Det förekommer en del frågor kring Creative Commons licenserna, och det förekommer en diskussion om CC0 och Public Domain Mark. Johan Carlströms diskuterar skillnaderna i inlägget CC0 och Public Domain Mark, som jag bett att få återpublicera här. Inlägget publicerades första gången på bloggen Deadsession under licensen Creative Commons Erkännande-DelaLika och återpubliceras här under samma licens.

Kristina Alexanderson

Lennart Guldbrandsson nämnde CC0 i en kommentar till ett blogginlägg jag skrev om olika varianter om ”Commons”. I artikeln Publicera kulturskatterna där folk söker i torsdagens Svd (2/12-2010) så tas många bra saker upp. Ett tillgängligt och användbart kulturarv måste vara enkelt för medborgarna att återanvända i olika sammanhang. Det pratas även här om CC0 vilket väckte några frågor hos mig.

Sedan oktober så finns det två licenser/märkningar för material som befinner sig i den kulturella allmänningen (eng Public Domain). CC0 (Creative Commons zero) har funnits ett tag och Public Domain Mark (PDM) är en ny märkning. De kan verka snarlika men skiljer sig på ett antal viktiga punkter.

CC0

Vid användande av CC0 tillgängliggör man upphovsrättskyddat material genom att avsäga sig rättigheterna till detta vilket innebär att materialet blir kulturell allmänning/Public Domain. För att detta ska vara möjligt krävs det dock att materialet är skyddat till att börja med vilket komplicerar saken i o m att den inte kan användas på rådata/metadata (som generellt inte har upphovsrättsskydd) eller material där upphovsrättens skyddstid har gått ut (70 år efter upphovsmannens död med vissa undantag). I svensk rätt kan man inte avsäga sig den ideella rätten till ett verk, dessutom finns inte Public Domain som begrepp. Detta medför att CC0 är svårt att applicera på material som finns i Sverige.

Det är bl a svårigheterna kring redan fritt material som gjort att kretsen kring Creative Commons, i sammarbete med bl a Europeana, har tagit fram Public Domain Mark.

Public Domain Mark

PDM är en märkning (inte en licens) som används på material som redan befinner sig i den kulturella allmänningen/Public Domain. Varför ska man göra det kan man fråga sig? Det finns flera anledningar men det främsta är att tydliggöra att materialet verklingen är helt fritt att använda, injicerar man sedan t ex en bildfil med licensen så säkerställer man att den förblir fri i ytterligare led. En annan anledning är att PDM använder sig av den standard som Creative Commons använder vilket gör materialet maskinläsbart och strukturerat sökbart samt möjligt att bli en del av den semantiska webben/webb 3.0.

En viktig skillnad

En viktig skillnad är alltså att CC0 förändrar den upphovsrättsliga statusen på ett material medan PDM används på redan fritt material för att tydliggöra att det är fritt. CC0 har således en juridisk status medan PDM inte har det. Eftersom ingen (eller alla) äger rätten till fritt material så kan vem som helst märka upp detta material med PDM. CC0:s fall så måste dock den som äger rätten till materialet avsäga sig denna.

I artikeln pratar man dels om material som inte längre skyddas av upphovsrätten och dels om att ”staten går före och lägger allt den skapar under CC0″. Så som jag förstått det är detta två olika saker. Till att börja med måste man ta hänsyn till om det handlar om upphovsrättsskyddat material eller t ex rådata utan upphovsrättsskydd samt material med utgången skyddstid. När man har detta klart för sig kan man välja olika strategier för att tillgängliggöra material så fritt som möjligt.

En lösning, förutsatt att man utgår ifrån vad lagen säger idag, är att licensiera offentligt upphovsrättsslyddat material med den friaste Creative Commons-licensen, Creative Commons-Erkännande vilket gör det helt fritt att använda, remixa, sprida och publicera så länge upphovsmannen anges. Metadata och äldre material med utgången skyddstid märks upp med Public Domain Mark.

Vad skiljer dem åt, alla dessa Commons?

Jag har bett Johan Carlström som tidigare har gästbloggat här hos oss på Creative Commons att få återpublicera hans blogginlägg Alla dessa Commons vad är skillnaden från hans blogg Deadsession. Inlägget handlar om skillnaden mellan verk som ligger i allmänningen och de som licensieras under Creative Commons. Johan klargör väldigt tydligt och klart så jag låter hans inlägg berätta. Inlägget publiceras under Creative Commons licensen Erkännande-Dela lika.

Kristina Alexanderson

Ibland upplever jag att det finns en förvirring mellan olika begrepp som använder ordet Commons. ”Commons” (betyder ung. ”allmän”, ”gemensam”) är ett begrepp som beskriver en typ av fritt material men detta innebär inte att Creative Commons, Flickr Commons och Wikimedia Commons är likställda eller på samma nivå. Jag ska här försöka att reda ut begreppen.

Creative Commons

Creative Commons (CC) är en fri licensmodell där upphovsrättsinnehavaren själv kan bestämma hur andra får använda materialet utifrån ett antal förutbestämda kriterier. Till licenserna finns små ikoner som gör det tydligt vad som gäller för varje individuell bild. Läs mer om de olika licenserna. Det är t ex möjligt att använda Creative Commons för att tala om för användaren att denna får använda material i ickekommersiella sammanhang. Creative Commons utgår ifrån upphovsrätten vilket innebär att det inte går att CC-märka foton där skyddstiden gått ut.

Wikimedia Commons (WC)

Wikimedia Commons innehåller drygt 7,8 miljoner mediafiler (bild, film, ljud) som bl a används i Wikipedia. Wikimedia Commons är en webbplats men många besökare och en bland flera webbplatser där man kan tillgängliggöra bildmaterial.

Bilder som används i Wikipedia ska laddas upp på Wikimedia Commons. För att en bild ska kvalificera sig så måste den vara fri att användas av alla (vilket inkluderar kommersiellt bruk). När man tillgängliggör t ex ett foto via WC väljer man någon av följande licenser vilket i korthet innebär att man släpper bilden för fri användning:

  • Public domain – Bildens skyddstid har gått ut. Märkningen på WC för Svenskt Public domain-material hittar du här.
  • Upphovsrättsinnehavaren licensierar ut bilden under:
    • Creative commons – Attribution -bilden är fri att använda och manipulera så länge upphovsrättsinnehavaren nämnd så som denna vill.
    • Creative Commons – Attribution-ShareAlike – Bilden är fri att använda och manipulera så länge upphovsrättsinnehavaren nämns samt eventuellt nya verk licensieras ut under samma licens.
    • GFDL(GNU Free Documentation License) – Bilden är fri att använda och manipulera så länge upphovsrättsinnehavaren nämns, kräver dock att man bifogar licenstexten vilket kan vara komplicerat om man t ex vill använda ett fotografi.
    • FAL (Free Art License) – Bilden är fri att använda och manipulera så länge upphovsrättsinnehavaren nämns, även här krävs att man bifogar licenstexten

Läs mer om licensval på WC här. Tillåter du endast ickekommersiell användning av ditt material så kvalificerar sig materialet alltså inte för Wikipedia/Wikimedia.

Än så länge är det två svenska minnesinstitutioner som tillgängliggjort bildmaterial via Wikimedia Commons, Regionarkivet i Göteborg samt Nordiska museet. I båda fallen handlar det om foton där skyddstiden har gått ut, dvs det har gått 70 år sedan upphovsmannen dog. Det finns flera europeiska institutioner som lagt ut bilder på Wikiemdia t ex tyska Deutsche Fotothek samt nederländska Tropenmuseum. Här finns en lista på samtliga institutioner som tillgängliggör foton via Wikimedia Commons.

Alla foton och illustrationer på Wikimedia Commons är alltså fria att använda så länge man följer det som står i licensen som följer med bilderna. Jag uppmuntrar alltid att länka tillbaka till källan om bilden publiceras på nätet, på detta sätt underlättar det för besökaren att söka vidare på egen hand.

Flickr Commons

Foto: National Media Museum, UK

Flickr Commons är en del av Flickrs webbplats där kulturinstitutioner kan tillgängliggöra historiskt bildmaterial. För att vara aktuell för Flickr Commons så gäller följande:

  1. The copyright is in the public domain because it has expired;
  2. The copyright was injected into the public domain for other reasons, such as failure to adhere to required formalities or conditions;
  3. The institution owns the copyright but is not interested in exercising control; or
  4. The institution has legal rights sufficient to authorize others to use the work without restrictions.“ (källa)

Fotografierna läggs alltså inte ut på Flickr Commons under en Creative Commonslicens utan de ska vara fria att använda utan restriktioner. Varje institution länkar till sina egna ”rights statements” där de kan förklara rättigheterna lite mer ingående.

Riksantikvarieämbetet lägger sedan mars 2009 ut bilder på Flickr Commons där skyddstiden gått ut och där bilderna är fria att använda. Dessa går även att använda i Wikimedia Commons men inte under en Creative Commonslicens eftersom detta skulle begränsa användarens rätt till bilden då Creative Commons utgår ifrån att det finns en upphovsrätt. Idag är RAÄ enda svenska institution som lägger ut bilder på Flickr Commons men väntetiden ska enligt uppgift vara lång och flera svenska institutioner är på gång.

Creative Commons på ”vanliga” FlickrTofta beach, Gotland, November 2010 by carlstr, on Flickr

Det går att licensiera ut bilder under valfri CC-licens på Flickr. Det är således möjligt för en institution att lägga ut bilder under t ex Attribution-ShareAlike på både Wikimedia Commons och Flickr (men inte på Flickr Commons). I dagsläget går det dock inte att märka upp fritt material på ett bra sätt som man kan via Flickr Commons. Om Flickr implementerade Public Domain Mark skulle det underlätta.

Det finns flera svenska minnesinstitutioner som lägger ut foton via ”vanliga” Flickr, t ex Spårvägsmuseet och Statens maritima museer. Dessa har även valt att använda Creative Commons för att underlätta återanvändning. Bra! Kristina Alexanderson har gjort en bra sammanställning över svenska Flickr-institutioner på sin blogg.

Tack Johan för att du är så generös och låter oss återpublicera ditt inlägg./K